Torbjörn Tännsjö

Utseende flytta till sidofältet dölj
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-06)
Motivering: Han är pensionerad (emeritus) sedan ett antal år tillbaka Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Torbjörn Tännsjö
Torbjörn Tännsjö 2006-02-06 001.jpg
Född13 december 1946, Västerås
Skolautilitarism
Intressennormativ etik, politisk filosofi, metaetik
InfluenserHenry Sidgwick

Ulf Torbjörn Harald Tännsjö, född 13 december 1946 i Västerås församling, Västmanlands län, är en svensk filosof. Tännsjö är emeriterad Kristian Claëson-professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Han var föreståndare för Stockholm Bioethics Centre och även affilierad professor i medicinsk etik vid Karolinska Institutet. Åren 1995–2001 var Tännsjö professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han var ledamot av Socialstyrelsens etiska råd under ett tjugotal år och han har varit medlem av Donationsrådets etiska kommitté (numera nedlagd). Tännsjö har också varit ledamot av de etiska kommittéerna vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och Karolinska institutet.

Författare

Tännsjö är författare till ett fyrtiotal böcker och hundratals akademiska artiklar i filosofi, såväl som en rad andra artiklar och texter. Han är för tillfället medlem av redaktionskomittéerna för Monash Bioethics Review, Tidskrift för politisk filosofi, Philosophical Papers; etiksektionen för den psykiatriska webbjournalen Psychomedia liksom The Intergenerational Justice Review och Bioethics.

2017 gav han ut första delen av sina intellektuella memoarer, Vänsterdocenten. 2018 kom uppföljaren Etikprofessorn.

Filosof

Torbjörn Tännsjös arbete i filosofi berör ämnen som bioetik, moralfilosofi och politisk filosofi. I egenskap av filosof har han ofta deltagit i aktuella debatter i olika media. Han har i flera sammanhang förespråkat hedonism och utilitaristiska idéer (bland annat i Hedonistic utilitarianism 1998). Tännsjös ställningstagande för utilitarism innebär att han anser att ingen handling är god eller dålig i sig själv, utan måste bedömas efter konsekvenserna.

Tillämpad etik

Ett exempel på Tännsjös utilitaristiska etik är att han avvisar den absoluta principen att det alltid är fel att döda. Istället är det enligt honom nödvändigt att analysera konsekvenserna av att döda i varje enskilt fall. Det leder honom till slutsatsen att det i de allra flesta fall är dåligt att döda, men att det även finns undantag: Tännsjö stöder exempelvis rätt till aktiv dödshjälp vid vissa sjukdomar för personer som tydligt gett uttryck för en vilja att få dö, också om denna vilja bottnar i att man inte vill vara en börda för sina anhöriga. Han försvarar även dödsstraffet som sådant på utilitaristisk grund, även om han anser att det troligtvis inte avskräcker och därmed endast skulle öka lidandet i samhället. Tännsjö avvisar på samma grund terrorism inte därför att det i sig självt skulle vara dåligt utan på grund av dess konsekvenser; han har kallat detta en "praktisk syn" på terrorism. Det skrev han om i Filosofi och samhälle 1978, vilket väckte kritik från bland andra Ingemar Hedenius. Den 26 januari 2000 uppmärksammades Tännsjö då han i en artikel i DN Debatt förespråkade gentekniskt fortskridande: "Vi bör bejaka möjligheten att förändra människan genom genterapi.", och avsåg att med genterapi förändra fysiska och psykiska förmågor, även hos barn, och han hoppades att genterapin skulle förändra den mänskliga naturen. Tännsjö menar att så länge det är enskilda individer och inte staten som fattar besluten så kommer genterapi ge positiva effekter. Tännsjö menar även att det är konsekvenserna av att förändra människan som måste bedömas. Samma resonemang återfinns i Tännsjös försvar av idrottsrelaterad dopning.

Politisk filosofi

En bok som Tännsjö fått uppmärksamhet gällande sin politiska filosofi är Global Democracy: The Case for a World Government. I boken argumenterar han för att det inte är möjligt att hantera problem med krig, globala orättvisor och en hållbar miljö, utan att skapa en världsregering. Tännsjö hävdar att projektet med en världsregering som en del av ett system för global demokrati är realistiskt, även om det är svårt. Han ser förekomsten av en enda supermakt (USA), som något som gynnar detta projekt. Han argumenterar till sist, i polemik mot tänkare som Immanuel Kant, Hans Kelsen och John Rawls, för att global demokrati är något i sig önskvärt.

Metaetik

Tännsjö har utöver normativ etik också sysselsatt sig med metaetik – den gren av praktisk filosofi som handlar om hur moraliska omdömen skall analyseras och vilken funktion de har. Tännsjö företräder moralisk realism och anser att det finns moraliska sanningar som är oberoende av människor.

Övrigt

Tännsjö har sedan 1970 varit medlem i Vänsterpartiet. Han var bland annat den som skrev utkastet till partiets partiprogram efter namnbytet från Vänsterpartiet kommunisterna 1990.

I Bo Widerbergs Mannen på taket (1976) spelar Tännsjö en demonstrant.

Publikationer i urval

Böcker på engelska

Böcker på svenska

Forskningsartiklar

Referenser

Noter

  1. ^ Tännsjö (2002), s. 39
  2. ^ Sveriges befolkning 2000: Tännsjö, Torbjörn Harald (1946-12-13) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  3. ^ https://sites.google.com/site/yesdeathpenalty/tannsjo
  4. ^ Torbjörn Tännsjö. "DN DEBATT: 'Låt gentekniken skapa bättre människor'. Det är rätt att utnyttja alla möjligheter att förbättra människan fysiskt och psykiskt, skriver Torbjörn Tännsjö.", Dagens Nyheter, den 26 januari 2000. Läst den 18 juni 2009.
  5. ^ http://www.dn.se/debatt/lika-bra-att-nu-tillata-dopning-i-elitidrotten/
  6. ^ Sturmark (2008), s. 266
  7. ^ Engzell-Larsson, Lotta (28 mars 2008). ”Torbjörn Tännsjö, filosof och optimist”. Fokus (tidskrift). http://www.fokus.se/2008/03/torbjorn-tannsjo-filosof-och-optimist/. Läst 9 november 2008. 
  8. ^ ”Mannen på taket (1976) - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=4982. Läst 6 februari 2023. 

Övriga källor

Externa länkar

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 76362603 • LCCN: n79055024 • ISNI: 0000 0000 8177 7209 • ORCID: 0000-0001-9670-4608 • GND: 131975501 • Libris XL: jgvxzgb21n84qps Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • SUDOC: 030533732 • BNF: cb12192982m (data) • BIBSYS: 90544796 • NKC: kup20040000119311 • ICCU: TO0V032134 • CiNii: DA04744451 • CANTIC: a12251392