Tjörns kommun

Tjörns kommun Kommun
Den leende kyrkan på Skärhamn
Slogan	Möjligheternas ö / Bästkusten
Tjörns kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–) Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Skärhamn
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	16 118 (2024-03-31)
Areal	842,63 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	167,35 kvadratkilometer
- därav vatten	675,28 kvadratkilometer
Bef.täthet	96,31 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	58°00′N 11°33′Ö / 58°N 11.55°Ö / 58; 11.55
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Uddevalla domkrets (2007-03-01–) Stenungsunds domsaga (–2007-03-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1306
Anställda	1 375 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1419
GeoNames	2668674
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Tjörns kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Skärhamn är kommunens centralort och dess största tätort.

Tjörns kommun omfattar ön Tjörn samt mer än 1 500 omkringliggande mindre öar, holmar och skär, varav flertalet är obebodda. Huvudön är uppskuren av breda vikar och  genomkorsas av ett stort antal sprickdalar. Dalbottnarna är fyllda med lera och används som odlings- och betesmark. Av naturliga skäl har det lokala näringslivet haft en stark anknytning till områdets geografiska läge i havet. Exempel på sådana näringar är; rederier, varv, fiskkonservindustri och hamnrörelse. 

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv, med en rask befolkningsökning fram till mitten på 1990-talet. Kommunpolitiken har dominerats av borgerliga partier.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Klövedal, Stenkyrka och Valla, alla i Tjörns härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1903 bildades Klädesholmens landskommun genom utbrytning ur Stenkyrka landskommun. 1918 bildades Rönnängs landskommun genom utbrytning ur Stenkyrka landskommun.

Inom området fanns följande municipalsamhällen:

• Bleket inrättades 18 mars 1920, upplöstes vid utgången av 1959.
• Flatholmen inrättades 24 augusti 1906, upplöstes vid utgången av 1941.
• Klädesholmen inrättades 29 januari 1886, upplöstes vid utgången av 1959.
• Kyrkesund inrättades 29 september 1899, upplöstes vid utgången av 1959.
• Skärhamn inrättades 18 februari 1888, upplöstes vid utgången av 1959.
• Stora Dyrön inrättades 6 juli 1906, upplöstes vid utgången av 1959.
• Tjörnekalv inrättades 29 januari 1886, upplöstes vid utgången av 1959.
• Åstol inrättades 29 januari 1886, upplöstes vid utgången av 1959.

Vid kommunreformen 1952 bildades Tjörns landskommun genom sammanläggning av samtliga landskommuner i området.

Tjörns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tjörns landskommun.

Kommunen ingick sedan bildandet till 2006 i Stenungsunds domsaga och kommunen ingår sedan 2006 i Uddevalla domsaga.

Geografi

Tjörns kommun omfattar ön Tjörn samt mer än 1 500 omkringliggande mindre öar, holmar och skär, varav flertalet är obebodda.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och är omgiven Skagerrak med Kungälvs kommun och Stenungsunds kommun i öster och Orusts kommun i norr, alla i före detta Göteborgs och Bohus län. Kommunen skiljs från fastlandet av Hakefjorden och Askeröfjorden och från ön Orust av Stigfjorden.

Topografi och hydrografi

Breviks kile på västra sidan och Svanviks kile på östra sidan är breda vikar som skär upp huvudön som genomkorsas av ett stort antal sprickdalar. Dess höjder är kala eller delvis klädda med ljung medan dess dalar är lummiga och med betydande inslag av ädellövträd. Dalbottnarna är fyllda med lera och används som odlings- och betesmark. Ytterkusten är kargare och ytterskärgårdens öar domineras av kala klippor med vindpinade busksnår i skrevorna. Örika vattenområden finns kring huvudön, exempelvis Stigfjorden mellan Tjörn och Orust.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Tjörns kommun	Hela riket

Naturskydd

År 2023 fanns åtta naturreservat i Tjörns kommun: Breviks kile, Säby kile, Tuveslätt och Toftenäs ligger på huvudön medan Kälkerön och Härön utgörs av två andra öar. Inom kommunen ligger också reservatet Stigfjorden som beskrivs som ett "innanhav i miniatyr" och Pater Noster-skärgården.

Ungefär 9,6 procent (16 procent av landytan) av Tjörns kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&02675.&&&&&02 675 hektar.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Klövedals församling, Rönnängs församling, Stenkyrka församling och Valla församling.

Distrikt (socknar) inom Tjörns kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna: Klädesholmen, Klövedal, Rönnäng, Stenkyrka och Valla.

Tätorter

• Bleket
• Djupvik och Fagerfjäll
• Höviksnäs
• Klövedal
• Kyrkesund och Bö
• Kållekärr
• Myggenäs
• Rönnäng
• Skärhamn
• Stora Dyrön

Styre och politik

Styre

Tjörns kommun styrs sedan valet 2022 av Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet med stöd av Sverigedemokraterna och Tjörnpartiet. Tjörn är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

År	Partier
1994–1998	S	M
1998–2002	M	L	KD	SB	KAL	C
2002–2006	S	KD	SB
2006–2010	S	L	C
2010-2014	M	L	KD	SB	C
2014–2018	M	L	KD	C	MP
2018–2022	M	L	KD	C	MP
2022–2026	M	L	C

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande	C	Robert Mattson
Förste vice ordförande	L	Gun Alexandersson-Malm
Andre vice ordförande	S	Rosalie Sanyang

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	SD	NYD	ÖVR	TP	SB	KAL	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970		7								5	22	1	6	7 5 22 6	41	83,2	39
1973		8				4		2		8	12	1	6	8 4 2 8 12 6	41	87,9	40
1976		8				1		4		9	11	1	7	8 4 9 11 7	41	89,2	37
1979		9						3		8	12	1	8	9 3 8 12 8	41	88,4	32 9
1982	1	10						3		7	8	2	10	10 3 7 8 2 10	41	89,2	32 9
1985	1	10	1					3		3	12	2	9	10 3 3 12 2 9	41	88,4	32 9
1988	1	9	3					3	2	4	11	2	6	9 3 3 2 4 11 2 6	41	83,9	29 12
1991		12	1		1			3	1	3	8	4	8	12 3 3 8 4 8	41	86,6	28 13
1994		17	2		1			2	1	3	6	2	7	17 2 2 3 6 2 7	41	86,1	25 16
1998	1	14	1					3	3	2	6	5	6	14 3 3 2 6 5 6	41	81,37	27 14
2002	1	14	1					3	5	2	6	4	5	14 3 5 2 6 4 5	41	81,61	27 14
2006	1	13	1					2	5	2	6	4	7	13 2 5 2 6 4 7	41	83,75	28 13
2010	1	13	2	1				2	2	2	6	3	9	13 2 2 2 2 6 3 9	41	85,57	25 16
2014	1	12	2	3			3			2	6	3	9	12 2 3 3 2 6 3 9	41	86,95	28 13
2018	2	9	2	4			5			2	6	3	8	2 9 2 4 5 2 6 3 8	41	88,80	27 14
2022	2	10	1	5			5			2	5	5	6	2 10 5 5 2 5 5 6	41	87,31
Övriga 1973 var Skärhamnspartiet (2), Åstols väl (1), Rönnängs bästa (1) Övriga 1976 var Valla folkparti
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2023–2026
Ordförande	L	Martin Johansen
Förste vice ordförande	M	Bo Bertelsen
Andre vice ordförande	S	Peter Bäcklund

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Socialnämnden	L	Gun Alexandersson Malm	M	Yvonne Andersson	S	Anette Johannessen
Kultur- och fritidsnämnden	L	Benita Nilsson	SD	Rikard Simensen	S	Kerstin Gunneröd
Samhällsbyggnadsnämnden	M	Bengt-Arne Andersson	SD	Jenn Johansson	S	Rikard Larsson
Barn- och utbildningsnämnden	L	Gunnemar Olsson	SD	Bertil Ahlstrand	KD	Björn Möller
Valnämnden	C	Karin Mattson	S	Benny Halldin

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Av naturliga skäl har det lokala näringslivet haft en stark anknytning till områdets geografiska läge i havet. Exempel på sådana näringar är; rederier, varv, fiskkonservindustri och hamnrörelse. I början av 2020-talet var Tjörn en utpräglad småföretagarkommun. Det största företaget var Wahamn AB som sysslade med hamnverksamhet och bilmontering. De största branscherna var byggindustrin, handel och livsmedlsindustri. Den av tradition starka fiskkonservindustrin, var koncentrerad till Klädesholmen.

Infrastruktur

Transporter

Med länsväg 160 har kommunen broförbindelser till Stenungsund via Tjörnbron över Askeröfjorden och till Orust via Skåpesundsbron. Kommunen genomkorsas även av länsväg 169.

I kommunen ligger också Wallhamn, som var Sveriges tredje största containerhamn 2023.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 16 118 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 147:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Tjörns kommun 1970–2020
År			Folkmängd
1970			9 334
1975			10 618
1980			11 701
1985			12 482
1990			13 919
1995			14 602
2000			14 733
2005			15 022
2010			14 955
2015			15 315
2020			16 147

Kultur

Museum

I kommunen fanns ett flertal museum 2023. Bland dessa Nordiska Akvarellmuseet som öppnade i Skärhamn år 2000 och visar akvarellkonst från Europa. Hembygdsmuseet i Bräcke öppnade 1947 och visar Bräcke gård, väderkvarnen i Stordal och i Fjällebro samt stenstugan på Säby ö, vilken ligger i närheten av museet Säbygården. Andra museum är Villa Solfrid, Skärhamns sjöfartsmuseum, Klädesholmens Museum ”Sillebua” och Åstols hembygdsmuseum "Gröna Boden".

Konstarter

Musik

Efter 12 år togs Visfestivalen på Tjörn upp igen 2005. Festivalen, som arrangerades av Visans vänner, hölls då på Bräcke hembygdsgård. Festivalen lades ner igen 2016.

Offentlig konst

Sedan 2020 är Kultur- och fritidsnämnden i Tjörns kommun ansvarig för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Då tillämpade inte kommunen den nationella principen 1%-regeln för investering av konst. Kommunen gjorde istället en årlig avsättning i investeringsbudgeten för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö.

Som exempel på den offentliga konsten i kommunen kan nämnas Ylva Kullenbergs Två elefantstolar och Per Agueliis Snigel, båda vid förskolan i Kållekärr, och den årliga sommarutställningen Skulptur i Pilane. Det anordnas också utställningar i konstrummet på Skärhamns bibliotek.

Arkitektur

När sillen kom tillbaka till området under 1700-talet visade staten intresse för fisket och de som ville bosätta sig i området fick skattefrihet och fri tomträtt. Befolkningen växte och relaterade verksamheter, så som salterier, etablerades. De många husen byggdes på klippor och tätt intill varandra i skydd mot blåsten. Typisk för husen är ljusa träfasader, röda tegeltak, proportioner på enkel- och dubbelhusen och husens placering i landskapet tydliga karaktärsdrag för området, i synnerhet i de gamla fiskesamhällena och de traditionella lantbruksmiljöerna.

Kulturarv

Området som utgör Tjörns kommun ligger i en gammal kulturbygd där språk, musik och kulturtraditioner påverkats av förbindelserna över haven med Norge, Island och de brittiska öarna.

Kommunvapen

Blasonering: I av blått och silver ginstyckad sköld en ginbalksvis ställd störtad hummer i motsatta tinkturer.

Vapnet skapades 1977 för kommunen och går tillbaka på ett häradssigill från 1664, där en hummer avbildas. Registrering i PRV skedde 1979.

Se även

• Personer med anknytning till Tjörns kommun

Referenser

Noter

1. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.
2. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.
3. ^ Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.
4. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.
5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
7. ^ ”Tjörn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tj%C3%B6rn. Läst 9 maj 2023. 
8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
9. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 10 maj 2023. 
10. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 58. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023. 
11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
12. ^ Andrée, Lasse (13 oktober 2022). ”Klart: Här är partierna som ska styra Tjörn”. sttidningen.se. https://www.sttidningen.se/1.83108719. Läst 21 december 2022. 
13. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019
14. ^ ”Vallhamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vallhamn. Läst 9 maj 2023. 
15. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
16. ^ ”Kulturarv och museer - Tjörns kommun”. www.tjorn.se. https://www.tjorn.se/kultur-fritid-och-turism/konst-och-kultur/kulturarv-och-museer. Läst 9 maj 2023. 
17. ^ Bendix, Bengt (7 april 2005). ”Visfestivalen på Tjörn vaknar till liv igen efter 12 års frånvaro”. gp.se. https://www.gp.se/1.1181328. Läst 9 maj 2023. 
18. ^ Boström, J. (2020-10-26), sid. 5.
19. ^ Boström, J. (2020-10-26), sid. 7.
20. ^ ”Bild och form - Tjörns kommun”. www.tjorn.se. https://www.tjorn.se/kultur-fritid-och-turism/konst-och-kultur/bild-och-form. Läst 9 maj 2023. 
21. ^ ”Vårda, bevara och utveckla Program för Tjörns kulturmiljöer” (PDF). Tjörns kommun. sid. 11. https://www.tjorn.se/download/18.7b9b669c172940b75bdad103/1591795752483/Kulturmilj%C3%B6program%20f%C3%B6r%20Tj%C3%B6rn.pdf. Läst 10 maj 2023. ”I slutet av 1700-talet kom sillen tillbaka, och en fastare form av bebyggelse utvecklades längs Tjörns kustremsa. Staten visade intresse för fiskerinäringen och den som ville bosätta sig i Bohusläns skärgård erbjöds skattefrihet och fri tomträtt. Trankokerier anlades och befolkningen växte explosionsartat genom att arbetslösa människor från städerna och bönder utan egen jord sökte ny utkomst. På 1800-talet började man återplantera den skog som huggits ner under århundraden. Den nya skogen förändrade kulturlandskapet. Samhällena fortsatte att växa och fisket kompletterades med sjöfrakt på 1840-talet. Salterier och konservfabriker anlades och torkställningar för fisk blev en vanlig syn. Hus byggdes inte längre vid bergssluttningarna utan på klipporna, tätt intill varandra för skydd mot blåsten; det var viktigare att ha nära till båten när sillstimmen siktades än att bo i lä.” 
22. ^ ”Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer - Tjörns kommun”. www.tjorn.se. https://www.tjorn.se/bygga-bo-miljo-och-trafik/bygga-nytt-andra-eller-riva/kulturhistoriska-byggnader-och-kulturmiljoer. Läst 10 maj 2023. 

Källor

• Boström, J. (26 oktober 2020). ”Riktlinjer för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö” (PDF). Tjörns kommun. https://www.tjorn.se/download/18.332d62ee1764d1c535a4444/1607692195022/Riktlinjer%2520f%25C3%25B6r%2520konstn%25C3%25A4rlig%2520gestaltning%2520i%2520offentlig%2520milj%25C3%25B6.pdf. Läst 9 maj 2023. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Tjörns kommun.Bilder & media
• Tjörns kommun

Tjörns kommun i Västra Götalands län Distrikt Klädesholmen · Klövedal · Rönnäng · Stenkyrka · Valla Tätorter Bleket och Klädesholmen · Djupvik och Fagerfjäll · Hjälteby · Höviksnäs · Kyrkesund · Kållekärr · Rönnäng · Skärhamn · Valsäng Småorter Balkeröd · Fjälebro · Furusäter · Gunneby · Kil · Klövedal · Kortås · Kuballe och Mölnebo · Kåtorp · Lilla Askerön · Rävlanda och Höggeröd · Röra · Rösselvik · Sibräcka · Skåpesund · Stora Dyrön · Surdal · Svanvik · Tolleby · Åstol Övriga orter Aröd · Berga · Bö · Häggvall · Hällebäck · Härön · Hövik · Klädesholmen · Myggenäs · Stockevik · Södra Bäck · Sörby och Uteby · Tyft Öar Flatholmen · Hamneskär · Härön · Klädesholmen · Lilla Askerön · Mjörn · Stora Dyrön · Tjörn · Tjörnekalv · Åstol

Kommuner i Västra Götalands län Ale · Alingsås · Bengtsfors · Bollebygd · Borås · Dals-Ed · Essunga · Falköping · Färgelanda · Grästorp · Gullspång · Göteborg · Götene · Herrljunga · Hjo · Härryda · Karlsborg · Kungälv · Lerum · Lidköping · Lilla Edet · Lysekil · Mariestad · Mark · Mellerud · Munkedal · Mölndal · Orust · Partille · Skara · Skövde · Sotenäs · Stenungsund · Strömstad · Svenljunga · Tanum · Tibro · Tidaholm · Tjörn · Tranemo · Trollhättan · Töreboda · Uddevalla · Ulricehamn · Vara · Vårgårda · Vänersborg · Åmål · Öckerö Se även: Lista över Sveriges kommuner

Kommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund Ale • Alingsås • Göteborg • Härryda • Kungsbacka • Kungälv • Lerum • Lilla Edet • Mölndal • Partille • Stenungsund • Tjörn • Öckerö