Tidan

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Tidan på djupet, analysera dess olika aspekter och dess möjliga implikationer. Tidan är ett ämne som har diskuterats länge, och är aktuellt i olika sammanhang, från det personliga till det professionella. Under hela den här artikeln kommer vi att undersöka de olika perspektiven som finns på Tidan, såväl som dess utveckling över tid. Likaså kommer vi att försöka belysa de möjliga framtida konsekvenserna av Tidan och dess påverkan på vårt samhälle. Vi hoppas att den här artikeln kan ge en bred och heltäckande översikt av Tidan, vilket hjälper läsarna att bättre förstå detta ämne och dess konsekvenser.

Den här artikeln handlar om ån. För tätorten, se Tidan (tätort).
Tidan
Å
Tidans mynning i Vänern vid Mariestad.
Tidans mynning i Vänern vid Mariestad.
Land Sverige
Världsdel Europa
Källa Strängseredssjön
 - höjdläge 293 m ö.h.
Mynning Vänern
Längd 187 km
Flodbäcken 2 230 km²
Vattenföring
 - medel 19,7 /s
Läge för Tidans utflöde.
Läge för Tidans utflöde.
Läge för Tidans utflöde.
Karta
Tidans sträckning

Tidan är en å i östra Västergötland, vars längd är 187 kilometer inklusive källflöden. Vid mynningen är medelvattenföringen 19,7 m³/s samt medelhögvattenföringen 95 m³/s. Avrinningsområdet är 2 230 km².

Tidan är en av ganska få svenska åar som rinner norrut. Den har sin källa i Strängseredssjön mellan Ulricehamn och Bottnaryd, passerar den långsmala sjön Stråken vid Sandhem och fortsätter norrut genom ett sjöfattigt landskap förbi samhällena Tidaholm, Tibro, Tidan, sjön Östen, samhällena Tidavad och Ullervad samt mynnar i Vänern vid Mariestad där Tidan var tänkt som färdled längs en del av sträckan.

På grund av de många vattenfallen och begränsad vattenföring har någon trafik inte förekommit på ån. 1633 beordrade Axel Oxenstierna lantmätaren Olof Träsk att undersöka möjligheten att skapa en farled mellan Mariestad och Vättern utmed Tidan.

Tidans biflöden

Djurliv

Enligt Fiskeriverket leker den rödlistade fisken asp i de nedre delarna av Tidan. En fisk som är relativt vanlig i Tidan är färna. Innan kräftpesten drabbade ån i början av 1970-talet var Tidan rik på flodkräfta. Man har senare planterat i signalkräfta i ån, som nu återigen är rik på kräftor. I Tidaholm firas "Kräftans Dag" varje år i augusti.

Galleri

Se även

Källor

  1. ^ ”SMHI Vattenföring”. Arkiverad från originalet den 25 november 2012. https://web.archive.org/web/20121125211918/http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.3780!Qstat_20090604.xls. Läst 7 april 2011. 
  2. ^ Sveriges inre vattenvägar band IV s. 94.

Vidare läsning

  • Möller, Åke (2018). ”Tidan — en kraftfull å”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 2017/2018,: sid. 61-72. 0347-4402. ISSN 0347-4402.  Libris js6k0wn2g7zvx92j