Thomas Reid

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Thomas Reid ur olika perspektiv, för att analysera och förstå dess relevans idag. Thomas Reid är ett ämne som har väckt stort intresse inom olika områden och dess genomslag sträcker sig från det personliga till det sociala. Längs dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Thomas Reid, och tillhandahålla detaljerad information och djupgående analyser som gör det möjligt för våra läsare att få en heltäckande vision av detta ämne. Vidare kommer vi att undersöka effekten av Thomas Reid i olika historiska och geografiska sammanhang, med syftet att förstå dess utveckling över tid. Genom att presentera data, vittnesmål och expertutlåtanden vill vi ge våra läsare en komplett och berikande inblick i Thomas Reid.

Thomas Reid
Född26 april 1710[1][2][3]
Strachan, Storbritannien
Död7 oktober 1796[1][2][3] (86 år)
Glasgow[4]
Medborgare iKungariket Storbritannien
Utbildad vidAberdeens universitet
SysselsättningFilosof, författare[5], matematiker, bibliotekarie, universitetslärare
ArbetsgivareAberdeens universitet
University of Glasgow
FöräldrarLewis Reid
Utmärkelser
Medlem av Royal Society of Edinburgh (1783)[6]
Redigera Wikidata

Thomas Reid, född den 26 april 1710 i Strachan, Kincardineshire, död den 7 oktober 1796 i Glasgow, var en skotsk filosof under upplysningen, som grundade den skotska common sense-filosofin.

Biografi

Reid växte huvudsakligen upp i Aberdeen, där han grundade ett litterärt och filosofiskt sällskap. Han studerade vid University of Aberdeen och utsågs 1752 till professor, men fick snart därefter erbjudande att efterträda Adam Smith vid University of Glasgow. Han blev emeritus i Glasgow 1781.

Filosofi

Reid kritiserade i Inquiry into the Human Mind on the Principles of Common Sense (1764) sina samtida David Hume och George Berkeley för deras så kallade idéteori; de menade att medvetandet förnimmer objekt som representationer av föreställningar, och att det inte kan skilja mellan förnimmelser och föreställningar. Därmed blir kunskapen subjektiv. Reid menade i stället att det sunda förnuftet (common sense) förklarar för oss vad som är materia och vad som är vårt eget medvetande. Uttrycket ”common sense” var för övrigt ett lån från Cicero (sensus communis), och används i Inquiry i betydelsen "de fem sinnena"; boken är indelad i kapitel efter de fem sinnena varigenom han diskuterar om deras förnimmelsers allmängiltighet. I Essays on the Intellectual Powers of Man (1785) vidareutvecklade han sin common sense-filosofi, och sätter den i relation till minnet, föreställningen, allmänbegreppen, omdömet, förnuftet, och den goda smaken.

Epistemologin ledde honom till etiken. Som etiker var han influerad av stoicismen, skolastiken och Thomas av Aquino. Det verk han främst ägnar åt etiken är Essays on the Active Powers of Man, där han även utreder distinktionen mellan människans frihet och statens styrelse..

Under en lång tid betraktades Reid som en viktigare epistemolog än David Hume, och hans argument användes länge emot John Locke, René Descartes och andra tidigmoderna filosofer. Först med Immanuel Kant och John Stuart Mill ändrades inställningen till hans filosofi. Det har dock kunnat påvisats att Reid varit en viktig influens till C.S. Peirce och därmed pragmatismen, och under 1900-talet fick common sense-filosofin en återfödelse med bland andra G.E. Moore, William Alston och Alvin Plantinga. I den frankofona världen har särskilt Victor Cousin tagit till sig hans filosofi.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Thomas-Reidtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6vt3gfm, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: reid-thomas, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Рид Томас”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  6. ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 23342, läst: 18 mars 2022.

Allmänna källor

  • Filosofilexikonet, red. P.Lübcke
Auktoritetsdata