Theta Hydri
I dagens artikel ska vi utforska Theta Hydri, ett ämne som har väckt många människors intresse med tiden. Theta Hydri är en relevant aspekt i dagens samhälle, eftersom det påverkar olika områden i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika perspektiv på Theta Hydri, såväl som dess inverkan idag. Vidare kommer vi att utforska olika tillvägagångssätt och åsikter som har dykt upp kring detta ämne, i syfte att ge en komplett och berikande bild av Theta Hydri. Missa inte denna intressanta utforskning av Theta Hydri!
| Theta Hydri (θ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lilla vattenormen |
| Rektascension | 03t 02m 15,44844s[1] |
| Deklination | -71° 54′ 08,8369″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,53[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B8 III/IV[3] |
| U–B | -0,51[2] |
| B–V | -0,14[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +12,3 ± 1,6[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +27,19[1] mas/år Dek.: +16,82[1] mas/år |
| Parallax () | 6,34 ± 0,20[1] |
| Avstånd | 510 ± 20 lå (158 ± 5 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,48[5] |
| Detaljer | |
| Luminositet | 287[5] L☉ |
| Temperatur | 13 350[6] K |
| Andra beteckningar | |
| θ Hyi, CPD-72° 219, FK5 113, HD 19400, HIP 14131, HR 939, SAO 255945, WDS J03023-7154AB [7] | |
Theta Hydri (θ Hydri, förkortat Theta Hyi, θ Hyi) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla vattenormen. Den har en skenbar magnitud på 5,53[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 510 ljusår (ca 158 parsek) från solen. På det beräknade avståndet minskar stjärnans skenbara magnitud genom en skymningsfaktor med 0,10 enheter beroende på interstellärt stoft.[8]
Egenskaper
Theta Hydri är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B8 III/IV[3], som visar drag från både underjätte- och jättestjärna. Den utsänder från dess fotosfär ca 287[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 13 350[6] K.
Theta Hydri är en PGa-stjärna – en variant med högre temperatur inom klassen av kemiskt märkliga stjärnor som kallas kvicksilver-mangan-stjärnor (HgMn-stjärnor). Detta betyder att den har ett rikt spektrum av singeljoniserad fosfor och gallium, förutom joniserat kvicksilver och mangan. Som sådan utgör Theta Hydri ett typiskt exempel på denna spektraltyp. Absorptionslinjerna för dessa joniserade element varierar, sannolikt som ett resultat av ojämn ytfördelning kombinerad med stjärnans rotation.[9] Den är en heliumsvag stjärna som har heliumlinjer som är anomalt svaga för dess spektraltyp.[6] Ett svagt och variabelt longitudinellt magnetfält har observerats hos stjärnan.[9]
År 2002 observerades en närliggande följeslagare av spektralklass A0 IV[10] separerad med 0,1 bågsekunder vid en positionsvinkel på 179°. Schöller et al. (2010) anser att detta är en visuell följeslagare,[11] även om Eggleton och Tokovinin (2008) listade stjärnparet som en sannolik dubbelstjärna.[10]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Johnson, H. L.; Mitchell, R. I.; Iriarte, B.; Wisniewski, W. Z. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ Houk, N.; Cowley, A. P. (1975), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 1, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1975mcts.book.....H.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ Alonso, M. S.; et al. (April 2003), "Elemental abundance studies of CP stars. The helium-weak stars HD 19400, HD 34797 and HD 35456*", Astronomy and Astrophysics, 402: 331−334, Bibcode:2003A&A...402..331A, doi:10.1051/0004-6361:20030222.
- ^ "tet Hyi". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-10-13.
- ^ Gontcharov, G. A. (November 2012), "Spatial distribution and kinematics of OB stars", Astronomy Letters, 38 (11): 694−706, arXiv:1606.09028 , Bibcode:2012AstL...38..694G, doi:10.1134/S1063773712110035.
- ^ Hubrig, S.; et al. (August 2014), "Abundance analysis, spectral variability, and search for the presence of a magnetic field in the typical PGa star HD 19400", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 442 (4): 3604−3615, arXiv:1406.1927 , Bibcode:2014MNRAS.442.3604H, doi:10.1093/mnras/stu1122.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Schöller, M.; et al. (November 2010), "Multiplicity of late-type B stars with HgMn peculiarity", Astronomy and Astrophysics, 522: 12, arXiv:1010.3643 , Bibcode:2010A&A...522A..85S, doi:10.1051/0004-6361/201014246, A85
| ||||||||||||||||
