Tennisstadion, Stockholm

I dagens värld har Tennisstadion, Stockholm blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från dess påverkan på ekonomin, kulturen, politiken och det dagliga livet, till dess påverkan på hälsa och miljö, har Tennisstadion, Stockholm uppnått oöverträffad relevans idag. Under åren har studien och analysen av Tennisstadion, Stockholm utvecklats, vilket möjliggör en större förståelse för dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Tennisstadion, Stockholm, och analysera dess effekter och utmaningar i den samtida världen.

Tennisstadion, entré, februari 2015.
Ej att förväxla med Kungliga tennishallen.

Tennisstadion, Stockholm ligger vid Södra Fiskartorpsvägen 20 på Norra Djurgården i Stockholm, inte långt från Östermalms IP.

Historik

Gustaf V i Tennisstadion 1942.

Tennisstadions så kallade A-hall uppfördes åren 1928–1930 i en funktionalistisk arkitekturstil efter arkitekt Ture Wennerholms ritningar, där arkitekt Torben Grut var projektledare. Grut var själv elitspelare. År 1960 stod B-hallen färdig.

Tennisentusiasten Gustaf V hade en egen bana i A-hallen och han var en av de drivande krafterna bakom att Davis Cup spelades på Tennisstadion. Under 1950- och 1960-talen spelades curling på Tennisstadions konstfrusna banor. År 1967 restes ett plasttält över banorna och anläggningen kallades Curlingstadion. 1976 upphörde verksamheten på grund av ekonomiska problem. År 1999 tillkom badminton. I huvudbyggnaden inryms restaurang Jakthornet med traditioner ända från början av 1930-talet. Kung Gustav V invigde restaurangen och har sedermera varit gäst där.

Idag finns tio tennisbanor och en badmintonbana i hallarna samt två utomhusbanor. Anläggningen är privatägd och drivs av familjen Brännvall med personal. I samma kvarter ligger även Tennispaviljongen (C-hallen) från 1896, som flyttades 1911 till sin nuvarande plats och B-hallen från 1959.

Se även

Bilder

Källor

Externa länkar