I dagens värld är Taurisk murödla ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, ekonomin eller kulturen, har Taurisk murödla fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till nutid har Taurisk murödla genererat debatter, kontroverser och betydande framsteg som har präglat mänsklighetens historia. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Taurisk murödla, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tid. Utan tvekan är Taurisk murödla ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar att studeras och förstås i sin helhet.
Taurisk murödla Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Familj | Lacertider Lacertidae |
Släkte | Podarcis |
Art | Taurisk murödla Podarcis tauricus |
Vetenskapligt namn | |
§ Podarcis tauricus | |
Auktor | Pallas 1814 |
Utbredning | |
![]() Utbredningsområde | |
Synonymer | |
Podarcis taurica Engelmann 1993[2] Lacerta taurica Werner 1920[3] Podarcis taurica Lehrs 1902[4] Lacerta ionica Lehrs 1902[4] Podarcis taurica Pallas 1814[5] Lacerta taurica Pallas 1814[5] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Taurisk murödla[6] (Podarcis tauricus)[5] är en ödleart som beskrevs av Peter Simon Pallas 1814. Podarcis tauricus ingår i släktet Podarcis och familjen lacertider.[7][8]
Denna ödla är mindre än murödlan (Podarcis muralis). Typisk är en grön längsgående strimma på ryggens topp och gula strimmor vid kroppssidorna. I mellanrummet på sidan förekommer åtta mörkblåa fläckar. Undersidan har en ljusgrön färg. Exemplaren blir med svans upp till 250 mm långa. Fjällen kring halsen har taggar.[8]
Arten förekommer främst på Balkanhalvön norrut till södra Serbien och södra Rumänien samt österut till Ukrainas kustlinje vid Svarta havet och Krim. En liten population finns i Asien vid Bosporen och en avskild population in norra Serbien och Ungern. Ödlan lever i låglandet och i bergstrakter upp till 2350 meter över havet. Den vistas i stäpper och andra gräsmarker, i buskskogar, på odlingsmark som brukas extensiv och på sanddyner. Honor lägger två gångar per år två till tio ägg.[1]
Lokala populationer påverkas av landskapsförändringar och föroreningar. Hela beståndet anses vara stabilt. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Arten delas in i följande underarter:[7]
|