Tatiana Samolenko

I dagens värld har Tatiana Samolenko blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Dess inverkan täcker aspekter inom olika områden, från teknik till hälsa, inklusive politik och kultur. Det är uppenbart att Tatiana Samolenko väcker stort intresse för dagens samhälle och skapar debatter och reflektioner kring dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Tatiana Samolenkos roll och inflytande i olika livssfärer, och analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget och dess framtida projektion.

Tatjana Samolenko
Tatjana Samolenko, 6 mars 2017.
Född12 augusti 1961[1] (63 år)
Orenburg oblast
Medborgare iSovjetunionen
SysselsättningMedeldistanslöpare
Utmärkelser
Sovjetisk hedersmästare i sport
Redigera Wikidata
Tatiana Samolenko
Friidrott, damer

Nation: Sovjetunionen Sovjetunionen

Nation: Ukraina Ukraina

Olympiska spel
Guld Seoul 1988 3 000 meter
Silver Barcelona 1992 3 000 meter
Brons Seoul 1988 1 500 meter
Världsmästerskap
Guld Rom 1987 1 500 meter
Guld Rom 1987 3 000 meter
Guld Tokyo 1991 3 000 meter
Silver Tokyo 1991 1 500 meter
Världsmästerskap inomhus
Guld Indianapolis 1987 3 000 meter
Silver Indianapolis 1987 1 500 meter
Europamästerskap
Silver Stuttgart 1986 1 500 meter
Europamästerskap inomhus
Silver Genua 1992 3 000 meter

Tatjana Volodymyrivna Apaitjev, (ukrainska: Тетяна Володимирівна Дорвоских), född Chamitova Хамітова, Samolenko i första giftet, i andra giftet Dorovskych Доровских) 12 augusti 1961, i byn Sekretarka i Severnyj rajon (Norra distriktet) i Orenburg oblast i Ryska SFSR, är en före detta sovjetisk friidrottare (medeldistans). Som tonåring flyttade hon till Zaporozje i Ukrainska SSR.

Samolenkos genombrott kom när hon vid EM 1986 blev tvåa på 1 500 meter. 1987 började hon med att bli världsmästare inomhus3 000 meter och bli tvåa på 1 500 meter. Utomhus samma år blev hon världsmästare på båda distanserna.

Vid de olympiska sommarspelen 1988 i Seoul blev hon olympisk mästare på 3 000 meter och slutade på tredje plats på 1 500 meter. Framgången fortsatte vid VM 1991 i Tokyo där hon försvarade sitt guld på 3 000 meter och blev silvermedaljör efter Algeriets Hassiba Boulmerka1 500 meter.

Vid de olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona blev hon silvermedaljör på 3 000 meter efter landsmannen Jelena Romanova. Hon deltog även på 1 500 meter där hon blev fyra.

Personliga rekord

  • 1 500 meter - 3:57,92
  • 3 000 meter - 8:26,53

Källor

Noter

  1. ^ World Athletics Database, World Athletics ID: 61655.