Sveamål
I dagens värld har Sveamål blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Sveamål fångat samhällets uppmärksamhet och genererat debatter, reflektioner och fördjupade studier. Vikten av Sveamål ligger i dess inverkan på det dagliga livet och dess inflytande på olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska effekten av Sveamål idag, analysera dess implikationer och ge en omfattande översikt över dess relevans i den moderna världen.
Sveamål är ett av sex olika dialektområden som tillhör det svenska språkområdet. Centrum för området är Uppland. Hit ansluter sig Gästrikland, södra Hälsingland, sydöstra Dalarna, Västmanland öster om en gräns mellan Hedströmmen och Kolbäcksån samt norra och östra Södermanland. Dialekterna inom detta område kan med ett gemensamt ord kallas för uppsvenska mål.
Resten av Södermanland, Närke, Östergötland (utom den sydvästra delen), nordöstra Småland (Kalmar län norr om Kalmar) och Öland utgör ett övergångsområde mot götamålen. Dialekterna i detta område brukar kallas för mellansvenska mål.
De egentliga dalmålen räknas också till sveamålsområdet. Norra delen av Hälsingland utgör ett övergångsområde till de norrländska målen.
Källor
- ^ Dahl Östen, Edlund Lars-Erik, Wastenson Leif, Elg Margareta, red (2010). Sveriges nationalatlas. Språken i Sverige (1. utg.). Stockholm: Norstedt. sid. 9–10. Libris 11789368. ISBN 978-91-87760-57-0 (inb.)
- ^ Wessén, Elias (1969). Våra folkmål (9. uppl.). Stockholm: Fritze. Libris 482812
- ^ Nationalencyklopedin, band 17 (1995), s. 463-464
| |||||||||||||||||||||||||||||
