Stina Eliasson
Numera är Stina Eliasson ett ämne av stor relevans och som väcker stort intresse i samhället. Sedan en tid tillbaka har Stina Eliasson varit föremål för debatt och kontroverser, eftersom dess inflytande är påtagligt inom olika områden i det dagliga livet. Oavsett om det är inom politik, ekonomi, kultur eller vetenskap har Stina Eliasson lyckats skapa sig en nisch och positionera sig som ett av de hetaste ämnena idag. Genom historien har Stina Eliasson markerat ett före och efter i vårt sätt att se världen, vilket har utlöst betydande förändringar som direkt har påverkat samhället. Denna artikel syftar till att belysa Stina Eliasson och analysera dess inverkan på samhället idag, såväl som i det förflutna och framtiden.
| Stina Eliasson | |
| Mandatperiod 1976–1978 (ersättare) 1978 (ersättare) 1979 (ersättare) 1979–1982 1982 (ersättare) 1984 (ersättare) 1985 (ersättare) 1986 (ersättare) 1987 (ersättare) 1988 (ersättare) 1988–1991 1991–1994 | |
| Valkrets | Jämtlands län[1] |
| Född | Sigrid Kristina Landgren 11 december 1927 Lits församling, Jämtlands län |
| Politiskt parti | Centerpartiet |
| Yrke | ämneslärare[1] |
Sigrid Kristina (Stina) Eliasson (i riksdagen kallad Eliasson i Stugun), född Landgren 11 december 1927 i Lits församling i Jämtlands län,[2] är en svensk politiker (centerpartist).[1] Hon var ersättare i riksdagen för statsrådet Nils G. Åsling under åren 1976 till 1978, ersättare för Per Stjernström under 1978 och 1979 samt ersättare för Nils G. Åsling under olika perioder mellan 1982 och 1988. Åren 1979 till 1982 samt 1988 till 1994 var hon ordinarie riksdagsledamot, invald för Jämtlands läns valkrets. Till yrket är Eliasson ämneslärare.[1]
Hon är dotter till lantbrukaren Axel Landgren och lantbrukaren Olga Fors. Hon gifte sig 1963 med chauffören Elias Eliasson (1925–1997). Eliasson satt i kommunfullmäktige i Stuguns kommun 1965–1973 och Ragunda kommun 1974–1976. Hon var ledamot av Jämtlands läns landsting 1971–1982.[1]
I riksdagen var hon ledamot i lagutskottet 1988–1991 och i olika perioder suppleant i arbetsmarknadsutskottet, finansutskottet, försvarsutskottet, justitieutskottet, kulturutskottet, lagutskottet respektive näringsutskottet.[3][1] I riksdagen engagerade hon sig främst i det norrländska jordbruket, energipolitik, skogsindustrin, arbetslöshetsfrågor, kommunikationer (bland annat Inlandsbanan), turism samt kultur- och arkivfrågor.[1]
Referenser
- ^ Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 425–426.
- ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Eliasson, Sigrid Kristina
- ^ Stina Eliasson (C), Sveriges riksdags webbplats (Läst 20 november 2020)
Externa länkar
- Stina Eliasson på Sveriges riksdags webbplats
|