I den här artikeln ska vi utforska det fascinerande livet för Stavangers flygplats, Sola, en karaktär som har satt en outplånlig prägel på historien. Genom åren har Stavangers flygplats, Sola varit föremål för beundran, kontroverser och debatt, och hans arv lever kvar än i dag. Från hans mest anmärkningsvärda bedrifter till de mörkaste ögonblicken i hans liv, kommer vi att gräva ner i detaljerna i Stavangers flygplats, Solas liv för att upptäcka vad som gjorde den här figuren så inflytelserik. Genom vittnesmål, dokument och analyser kommer vi att försöka belysa vikten och inverkan av Stavangers flygplats, Sola i hans tid och idag, för att verkligen förstå omfattningen av hans arv.
Flygplatsen öppnades för trafik den 29 maj 1937. Kung Håkon VII deltog vid öppningsceremonin. Vid öppnandet hade Sola två banor, bägge byggda i betong. Norska staten och Stavanger stad delade lika på anläggningskostnaderna som uppgick till 2 miljoner norska kronor. Under den tyska ockupationen av Norge utvidgades trafikkapaciteten avsevärt.[1]Hovedredningssentralen för södra Norge har säte vid Sola. Flygplatsen har två terminaler, en för flygplanstrafik, en for helikoptertrafik till destinationer i de norska oljefälten i Nordsjön.
Öppnandet av flygplatsen. Till höger kan man se Tyska Lufthansas Junkers G.38 airliner D-APIS och till vänster huvudhangaren under uppbyggnad.En Sikorsky S92 2003
.jpg)
Wikimedia Commons har media som rör Stavangers flygplats, Sola.