I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Statsheraldiker i dagens samhälle. Från dess relevans i historien till dess inverkan på den moderna världen har Statsheraldiker varit ett ämne av konstant intresse för både akademiker, experter och vanliga människor. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Statsheraldiker och dess inflytande på olika aspekter av samhälle, kultur och vardagsliv. Dessutom kommer vi att ta upp de kontroverser och debatter som har omgett Statsheraldiker, såväl som dess utveckling över tiden. Den här artikeln syftar till att ge en komplett och balanserad bild av Statsheraldiker, för att fördjupa dess förståelse och uppskattning i det aktuella sammanhanget.
Statsheraldiker är en tjänst vid det svenska Riksarkivet med ansvar för frågor som rör heraldik. Statsheraldikern handlägger ärenden som rör Sveriges flagga, riksvapen, och statliga myndigheters heraldiska vapen och emblem, samt biträder kommuner, organisationer och privatpersoner i heraldiska ärenden. Därtill ska statsheraldikern främja forskning om heraldik.
Statsheraldikern sorterar direkt under riksarkivarien med Riksarkivets heraldiska nämnd som beslutande instans. Davor Zovko är sedan 2022 statsheraldiker då han efterträdde Henrik Klackenberg. Från 2010 är Carl Michael Raab biträdande statsheraldiker. Henrik Dahlström tillträdde 2011 befattningen som heraldisk konstnär. Han efterträdde Vladimir Sagerlund som då avgick med pension.
Tjänsten som statsheraldiker inrättades 1953 i och med att Riksheraldikerämbetet lades ned och dess uppgifter flyttades till Heraldiska sektionen vid Riksarkivet.
Riksarkivets heraldiska nämnd är statens högsta heraldiska organ. Nämnden består av riksarkivarien, som är ordförande, och tre ledamöter som utses av regeringen. Varje ledamot har en personlig ersättare. Statsheraldikern är sammankallande, föredragande, samt sekreterare. Biträdande statsheraldikern samt den heraldiske konstnären är adjungerade. I nämnden är juridisk, antikvarisk och konstnärlig sakkunskap representerad.
Nämnden sammanträder vid behov, vanligtvis 1–2 gånger per år.
Nämnden inrättades 1953 som en egen myndighet vid namn Statens heraldiska nämnd. 1983 ändrades namnet i och med att nämnden införlivades i Riksarkivet som ett rådgivande organ åt riksarkivarien.
Sveriges statsheraldiker sedan 1953: