Riksarkivarie

I dagens värld är Riksarkivarie fortfarande ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det är ett aktuellt ämne, en historisk figur eller ett grundläggande begrepp har Riksarkivarie kraften att fånga uppmärksamhet och skapa debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska effekten och betydelsen av Riksarkivarie, analysera dess implikationer i dagens samhälle och dess relevans i olika sammanhang. Likaså kommer vi att undersöka hur Riksarkivarie har utvecklats över tid och dess inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. Utan tvekan är Riksarkivarie ett fascinerande ämne som förtjänar att analyseras noggrant för att bättre förstå dess betydelse i dagens värld.

Norges riksarkivarie Inga Bolstad; forskningsdirektören vid Riksarkivet i Finland Päivi Happonen; Danmarks riksarkivarie Asbjørn Hellum; Sveriges riksarkivarie Karin Åström Iko; samt Islands riksarkivarie Eiríkur G. Guðmundsson.

Riksarkivarie är den högsta chefen för ett lands nationella arkiv och titeln för generaldirektören för Riksarkivet i såväl Sverige som i Finland.

Riksarkivarien i Finland

Chefen för Riksarkivet och Arkivverket i Helsingfors är generaldirektör med titeln riksarkivarie.

Riksarkivarien i Sverige

Enligt 1618 års kansliordning skulle en av sekreterarna i det kgl. kansliet ha "riksens archivum" som sitt ansvarsområde, och samma år utsågs Peder Månsson Utter till arkivsekreterare. Enligt kansliordningarna 1626 och 1661 skulle dessutom ett av kansliråden i det kungliga kansliet, med tiden kallat Kanslikollegium, såsom custos archivi ha översikt över arkivet, en funktion som under Jonas Bures tid tycks ha varit förenad med arkivsekreterarens och senare kom att fyllas av hovkanslern. Från 1650-talet och Erik Larsson Runells (senare adlad Palmskiöld) tillträde som arkivsekreterare var det i praktiken denne som var chef för Riksarkivet. Johan Gustaf Liljegren, arkivsekreterare och kansliråd, var den förste som 1835 erhöll titeln riksarkivarie.

Det svenska Riksarkivet ingick ända till 1878 som en del i Kanslikollegium, men frigjordes detta år, enligt en kunglig förordning från 1 juni 1877, och blev ett självständig ämbetsverk, och riksarkivarien fick därmed samma ställning som generaldirektörerna i andra verk.

Custos archivi (1626 och 1661 års kansliordning)

Arkivsekreterare i Riksarkivet (inom Kgl. Kansliet/Kanslikollegium)

Riksarkivarier

Erik Norberg, Tomas Lidman och Björn Jordell på Riksarkivets 400-årsjubileum i Stockholm 2018.

(från 14 juli 1835)

Källor

  1. ^ ”Riksarkivet”. Uppslagsverket Finland. Schildts. http://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Riksarkivet. Läst 21 juni 2011. 
  2. ^ Riksarkivet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
  3. ^ Karin Åström Iko blir tillförordnad riksarkivarie Riksarkivet 14 april 2016. Läst 3 augusti 2016.
  4. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (29 september 2016). ”Karin Åström Iko ny riksarkivarie och chef för Riksarkivet”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/09/karin-astrom-iko-ny-riksarkivarie-och-chef-for-riksarkivet/. Läst 29 september 2016. 

Externa länkar