I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska den fascinerande världen av Stadsvakt. Från dess ursprung till dess inverkan idag, kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som utgör detta mycket relevanta ämne. Vi kommer att analysera dess betydelse i samhället och hur den har utvecklats under åren. Vidare kommer vi att undersöka olika perspektiv och åsikter om Stadsvakt, i syfte att erbjuda en komplett och objektiv syn. Utan tvekan är Stadsvakt ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion, så vi hoppas att denna artikel kommer att vara av stort intresse och användbar för alla läsare.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En stadsvakt (gatuvakt, gatuväktare, öknamn "korv") var en tidig stadstjänsteman. Yrket har funnits i städerna sedan medeltiden. Hans uppgift var främst nattetid att hålla utkik efter tjuvar och bränder. Han hade oftast något sorts slagvapen med sig när han patrullerade, som exempelvis en förstärkt träklubba. Senare kom den att ersättas av den s.k. byllingen – ett halsjärn på en lång stång som sattes runt halsen på bråkstaken. En viktig uppgift för stadsvakten var även att tillse att stadens invånare hade släckt öppen eld i spisen. Om det brann gällde det att snabbt väcka stadens invånare. Det skedde i samarbete med tornvakten som stod t.ex. i kyrkans torn. Bäst var att ringa i den stora klockan.
Stadsvakten som patrullerade inne i staden hade till uppgift att också meddela klockslagen under dygnets mörka timmar, ofta följt av en ramsa som ropades eller som ibland sjöngs. Till exempel: Klockan är 12 slagen – Gud bevare staden för eld och brand och fiendehand. eller: Klockan är ett slagen – Guds härliga, milda och mäktiga hand bevare vår stad för eld och brand (beroende på tid på natten).