Stötstångsmotor

I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Stötstångsmotor och hur det har påverkat olika aspekter av samhället. Från dess uppkomst till dess utveckling över tid har Stötstångsmotor varit föremål för debatt och kontroverser, men det har också varit en källa till inspiration och förändring. Vi kommer att analysera dess inflytande på kultur, politik, ekonomi och andra områden, samt dess roll i bildandet av identitet och gemenskap. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka de olika perspektiv som finns på Stötstångsmotor, och försöka förstå dess omfattning och innebörd i det aktuella sammanhanget. Likaså kommer vi att undersöka om Stötstångsmotor har en positiv eller negativ inverkan på samhället och hur det kan förstås genom olika teoretiska och metodologiska ansatser. I slutändan syftar den här artikeln till att ge en komplett och balanserad bild av Stötstångsmotor, så att läsaren kan bilda sig en välgrundad uppfattning om detta ämne.

Ventilerna i topplocket öppnas av kamaxeln i motorblocket via stötstänger och vipparmar.

Stötstångsmotor är en fyrtaktsmotor med toppventiler, där ventilerna lyfts med hjälp av stötstänger. Kamaxeln är placerad nere vid vevaxeln och drivs i allmänhet via ett kugghjul, benämnt kamaxeldrev. Varje nock på kamaxeln påverkar en stötstång. Stången går upp till ventilerna och höjer ena änden av en vipparm som i sin tur öppnar och stänger insugs- och avgasventilen. Ventilerna förs tillbaka med ventilfjädrar. Insugs- och avgasventilen har alltså var sin kam på kamaxeln och var sin stötstång.

Kamaxeln ligger inuti motorblocket vilket gör att motorn kan vara lägre än motorer med överliggande kamaxel som har kamaxeln placerad i toppen, över cylindrarna. I en stötstångsmotor slipper man de mer komplexa konstruktionerna med kamrem eller kamkedja. Istället drivs kamaxeln med kugghjul som sällan behöver service eller utbyte. V-motorer och boxermotorer kan använda samma kamaxel för båda cylinderraderna med denna konstruktion, vilket också minskar antalet delar.

Nackdelen med en stötstångsmotor är att den inte kan arbeta vid lika höga varvtal som en motor med överliggande kamaxel, eftersom stötstängerna har stor massa som måste fås att röra sig fram och tillbaka (se tröghet). Vid ett tillräckligt högt varvtal kommer mekanismen inte längre att fungera på grund av stora tröghetskrafter.

Källor

  1. ^ Kenny Norman (31 juli 2022). ”The Pros And Cons Of Pushrod Engines Explained” (på engelska). HotCars. https://www.hotcars.com/pushrod-engines-pros-and-cons/. Läst 19 november 2024.