I dagens artikel ska vi utforska Spansk fluga ytterligare, ett ämne som har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Spansk fluga är ett ämne som täcker en mängd olika aspekter, från dess historiska ursprung till dess relevans i det samtida samhället. Under åren har Spansk fluga väckt intresse från både proffs, akademiker och entusiaster, vilket lett till många debatter och forskning kring detta ämne. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter av Spansk fluga och undersöka dess inverkan, implikationer och utveckling över tid. Dessutom kommer vi också att utforska de olika perspektiv och åsikter som finns kring Spansk fluga, med syftet att ge en global och komplett vision om detta ämne. Gör dig redo att gå in i den fascinerande världen av Spansk fluga!
Spansk fluga Status i Sverige: Akut hotad | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
Underordning | Allätarbaggar Polyphaga |
Familj | Oljebaggar Meloidae |
Underfamilj | Meloinae |
Tribus | Lyttini |
Släkte | Lytta |
Art | Spansk fluga L. vesicatoria |
Vetenskapligt namn | |
§ Lytta vesicatoria | |
Auktor | Linné, 1758 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Spansk fluga, en cirka 2 centimeter lång metalliskt gulgrön eller blågrön skalbagge (Lytta vesicatoria) i familjen Meloidae.
Den är vanlig i södra och sydöstra Europa. Den har gått tillbaka i Mellan- och framför allt i Nordeuropa. I Sverige finns den på Öland och eventuellt fortfarande på Ven i Skåne[1].
De vuxna insekterna är värmeälskande, dagsaktiva djur som främst lever av ask, syren och kaprifolväxter.
Larven lever som parasitoid i larvbon av solitära bin, där den först förtär ägget och sedan den föda som var avsedd för bilarven. Den kan också tränga in i angränsande bon och förtära larver och föda. Den nykläckta larven är slank och lättrörlig. När den väl har installerat sig i biboet förvandlas den och blir kort och tjock.[1]
Namnet kommer sig av att spanjorerna exporterade skalbaggarna i torkad form till apotek över hela Europa. Den torkade skalbaggen var ett ryktbart läkemedel som bland annat rekommenderades av den svenske sjuttonhundratalsläkaren Nils Rosén von Rosenstein.
Förfalskningar har förekommit med bland annat liknande skalbaggar, såsom guldsmed (Cetonia aurata), Cetonia aenea, myskbagge (Cerambyx moschatus) samt de små gröna skalbaggarna Chrysomela viridis och Chrysomela fastuosa.[2]
Spansk fluga skulle hjälpa mot huvudvärk, "i alla hetsiga Febrar, mot Tandvärk, när den kommer af Rheumatisme, i alla Utslags-febrar, i Inflammations-febrar, i Fluss på ögon och öron, i Höftvärk".[3]
Denna skalbagge innehåller ett ämne (kantaridin)[4] som i form av liniment är irriterande för huden och ökar blodgenomströmningen, vilket kan kännas underlättande vid muskelvärk, reumatism och liknande. Har också använts som afrodisiakum (potenshöjande medel) för män. Ännu i den 9:e Svenska farmakopén (1908, möjligen även någon senare utgåva) fanns spansk fluga och spanskflugepreparat kvar (droppar, liniment, plåster och salvor). På grund av de svåra njurskador som ämnet förorsakar har detta bruk i stort sett upphört, men enstaka dödsfall har förekommit i modern tid.