I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Gräsgrön guldbagge på djupet, analysera dess många aspekter och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att fördjupa oss i en resa genom historien, framsteg, utmaningar och möjligheter som Gräsgrön guldbagge erbjuder i samhället. Genom olika perspektiv kommer vi att ta upp dess inflytande på kultur, ekonomi, teknik och mellanmänskliga relationer, i syfte att fullt ut förstå dess betydelse och de implikationer det medför. På samma sätt kommer vi att undersöka olika synpunkter och åsikter från experter på området, för att erbjuda en bred och komplett vision om Gräsgrön guldbagge. Följ med oss på denna spännande resa för att upptäcka allt Gräsgrön guldbagge har att erbjuda!
Gräsgrön guldbagge | |
![]() Gräsgrön guldbagge | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
Familj | Bladhorningar Scarabaeidae |
Underfamilj | Guldbaggar Cetoniinae |
Släkte | Cetonia |
Art | Gräsgrön guldbagge C. aurata |
Vetenskapligt namn | |
§ Cetonia aurata | |
Auktor | (Linné, 1761) |
Utbredning | |
![]() Utbredningsområde | |
Underarter | |
| |
Synonymer | |
| |
![]() | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata), eller guldsmed[1] är en skalbagge i underfamiljen guldbaggar. Den gräsgröna guldbaggen är metalliskt grönglänsande, med några svaga vita tvärgående streck på täckvingarna. Den är mellan 14 och 20 millimeter lång. Guldbaggen äter nektar och ses ofta på blommor.
Guldbaggen flyger ofta i solsken. Till skillnad från andra skalbaggar kan den flyga utan att lyfta på och sära på täckvingarna. Det beror på att täckvingarnas kant på yttersidan nära basen är försedd med en utskärning, genom vilken flygvingarna kan fällas ut.
Guldbaggen är 14–20 millimeter lång[2] och är ofta metalliskt grönglänsande. Variationen inom arten visar sig i att det även finns individer som kan vara mer eller mindre guldfärgade, ha en bronsfärgad glans, eller vara mörkare grönblå eller närmast blåvioletta. På täckvingarna finns svaga vita tvärgående streck. Undersida på skalbaggen är rödaktigt kopparfärgad. Bakkroppen är jämnbred, halsskölden (prothorax) är bred och halvcirkelformad och det finns en tydlig triangulär skutell. Huvudet är litet och antennerna är ganska korta, böjda och har solfjäderformade antennklubbor.
Guldbaggen har egenskapen att den kan flyga utan att lyfta upp täckvingarna. Detta kan den göra tack vare att täckvingarnas kant på yttersidan nära basen är försedd med en utskärning, genom vilken flygvingarna kan fällas ut.
Larven är vitgulaktig med gles fin behåring och ett litet brungulaktigt huvud. Dess kropp har formen av ett C.
Gräsgrön gulbagge förekommer i större delen av Europa[2] och österut genom norra Asien till Sibirien.[3] I Sverige är den vanlig upp till Jämtland.
Guldbaggen genomgår fullständig förvandling med de fyra utvecklingsstadierna ägg, larv, puppa och imago. Livscykeln är tvåårig och den största delen av levnadstiden tillbringas som larv, som fullbildad skalbagge lever den bara i några veckor. Larven lever i håligheter i murket trä där det samlas mulm eller i jorden. Dess föda är olika multnade växtdelar, och påträffas därför även ofta i komposthögar, där den gör nytta som nedbrytare.[1]. Efter en övervintring förpuppar den sig i juni eller juli. De fullbildade skalbaggarna kommer fram till våren, i april eller maj (beroende på skillnader i klimatet i olika delar av utbredningsområdet). Guldbaggarna ses ofta sittande på blommor och kan hittas i trädgårdar. De flyger i soligt väder.
|