Sovjetiska revolutionskalendern
I dagens artikel ska vi utforska Sovjetiska revolutionskalendern ytterligare, ett ämne som har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Sovjetiska revolutionskalendern är ett ämne som täcker en mängd olika aspekter, från dess historiska ursprung till dess relevans i det samtida samhället. Under åren har Sovjetiska revolutionskalendern väckt intresse från både proffs, akademiker och entusiaster, vilket lett till många debatter och forskning kring detta ämne. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter av Sovjetiska revolutionskalendern och undersöka dess inverkan, implikationer och utveckling över tid. Dessutom kommer vi också att utforska de olika perspektiv och åsikter som finns kring Sovjetiska revolutionskalendern, med syftet att ge en global och komplett vision om detta ämne. Gör dig redo att gå in i den fascinerande världen av Sovjetiska revolutionskalendern!
Den sovjetiska revolutionskalendern (ryska: Сове́тский революцио́нный календа́рь, Sovjetskij revoljotsionnyj kalendar) var en konfessionsneutral kalender som användes i Sovjetunionen mellan 1929 och 1940.[1][2] Kalendern innehöll fem- eller sexdagarsveckor utan religiösa högtidsdagar. Kalendern var även känd som sjestidnevka (ryska: Шестидневка, 'sexdagarsvecka').
Historik
Den nya kalendern hade inledningsvis en femdagarsvecka, utan konfessionella dagar, och ersatte veckouppdelningen i den gregorianska kalendern, som hade införts 1918. Julen ersattes av nyår, och påsken av första maj. Kalendern infördes bland annat för att effektivisera arbetet i Sovjetstaten, där befolkningen antogs jobba i veckoskift så att alla veckans dagar var arbetsdagar. Detta försvårade även möjligheten för troende kristna att kunna gå till kyrkan, och utöva sina gamla traditioner.[3]
Den initiala ambitionen var 30-dagarsmånader, i likhet med den franska revolutionskalendern. Detta kom dock inte att följas i praktiken. Tidigare kalendrar anger att den gregorianska kalenderns månadsindelning behölls, men att veckorna kom att få ett nytt utseende. Även senare kalendrar (med sexdagarsvecka) visar att månadernas längd följde den gregorianska kalendern, med inskjutna skottdagar i de månader som innehåller 31 dagar, samt två avdragna dagar i februari.
Källor
- ^ Nystedt, Lars (2008-07-09/2009-12-01): "När kalendern blev ett vapen mot religion". Svd.se. Läst 4 januari 2014.
- ^ "20th Century Soviet Calendar Reform". Worldslastchance.com. Läst 4 januari 2014. (engelska)
- ^ Per-Arne Bodin (1 december 2003). ”Kalendrar ur fas” (på svenska). Forskning och framsteg. https://fof.se/tidning/2003/8/kalendrar-ur-fas. Läst 15 januari 2018.
| |||||||||||||||||