I dagens värld har Slaget om Nederländerna blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans, dess betydelse i den tekniska utvecklingen eller dess inflytande inom den kulturella sfären, har Slaget om Nederländerna fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Slaget om Nederländerna på djupet, analysera dess olika dimensioner och hur det har utvecklats över tiden. Från dess ursprung till dess nuvarande tillstånd har Slaget om Nederländerna varit föremål för studier, debatt och beundran av både akademiker, entusiaster och nyfikna.
Slaget om Nederländerna | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Västfronten under andra världskriget | |||||||
![]() Centrala Rotterdam efter dess bombning den 14 maj. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
![]() ![]() ![]() |
![]() | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
![]() ![]() ![]() |
![]() ![]() | ||||||
Styrka | |||||||
9 divisioner 700 kanoner 1 stridsvagn 5 tanketter 32 pansarbilar 145 flygplan Totalt: 280 000 man |
22 divisioner 1 378 kanoner 759 stridsvagnar 830 flygplan 6 pansartåg Totalt: 750 000 man | ||||||
Förluster | |||||||
2 332 nederländska soldater döda 8 000–9 000 sårade 216 franska soldater döda 43 brittiska soldater döda Över 2 000 civila döda |
2 000–2 250 döda 7 000–7 500 sårade 225–275 flygplan 1 350 tillfångatagna |
|
Slaget om Nederländerna (nederländska: Slag om Nederland) var en del av Fall Gelb, den tyska invasionen av Beneluxländerna och Frankrike under andra världskriget. Slaget varade mellan den 10 maj 1940 till den nederländska arméns kapitulation den 14 maj. Nederländska trupper i provinsen Zeeland fortsatte att strida mot Wehrmacht till den 17 maj då Tyskland slutförde sin ockupation av hela nationen.
Under slaget användes för första gången fallskärmsjägare för att ockupera viktiga mål för att understödja marktrupper. Det tyska Luftwaffe utnyttjade fallskärmsjägare i erövringen av flera stora flygfält i Nederländerna i och runt viktiga städer som Rotterdam och Haag för att snabbt kunna invadera nationen och immobilisera de nederländska styrkorna.
Slaget slutade strax efter den förödande bombningen av Rotterdam av Luftwaffe och det efterföljande hotet av tyskarna att bomba andra stora nederländska städer, ifall de nederländska styrkorna vägrade att kapitulera. Den nederländska generalstaben visste att de inte kunde stoppa bombplanen och kapitulerade för att förhindra andra städer från att lida samma öde. Nederländerna förblev under tysk ockupation fram till 1945, då nationen befriades av de allierades arméer.