Skogsklocka

I dagens artikel kommer vi att utforska Skogsklocka, ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet de senaste åren. Skogsklocka har fått relevans inom olika områden, från politik till vetenskap, och dess genomslag har märkts globalt. När vi går vidare genom utvecklingen av den här artikeln kommer vi att ta en djupare titt på nyckelaspekterna av Skogsklocka, och ta itu med dess implikationer, dess utmaningar och de möjligheter den ger. För att ge en heltäckande översikt kommer vi att utforska olika perspektiv och expertutlåtanden om Skogsklocka, för att ge en fullständig översikt över detta spännande ämne.

Skogsklocka
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Status i Finland: Sårbar[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKlockväxter
Campanulaceae
SläkteBlåklockssläktet
Campanula
ArtSkogsklocka
C. cervicaria
Vetenskapligt namn
§ Campanula cervicaria
AuktorLinné

Skogsklocka (Campanula cervicaria) är en art i familjen klockväxter. Den är en tvåårig, styvhårig ört med ljusblå blommor som är samlade i huvuden. Stjälken är upprätt, ogrenad och vasst kantig och har strödda lansettliknande blad. Det är bara skogsklockan och toppklockan som har blommorna samlade i huvuden. Den växer i Syd- och Mellansverige men är ganska sällsynt. Växer vanligen i skogsbryn, vägkanter eller i gläntor i skogen.

Skogsklockan blir som regel mellan 50 och 100 cm hög och den växer framförallt i varma skogsgläntor, berg och torra slänter, mest i landskap som används för extensiv betning, men har också påträffats i vägkanter. Arten finns i Norge norrut till Nord-Trøndelag.

Bestånden av skogsklocka har gått kraftigt tillbaka de senaste åren (2011) på grund av att dess växtplatser har minskat genom att bruket med utmarksbetning har upphört.

Noter

Externa länkar