Blåklockssläktet

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Blåklockssläktet, utforska dess många aspekter och fördjupa oss i dess betydelse och inverkan på olika aspekter av livet. Längs dessa linjer kommer vi att upptäcka hur Blåklockssläktet har varit en grundläggande del i mänsklighetens historia, och påverkat kulturer, rörelser och avgörande beslut. Från dess ursprung till dess relevans idag, kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av Blåklockssläktet, och ta upp dess implikationer inom de sociala, ekonomiska, politiska och kulturella sfärerna. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande och berikande resa som kommer att leda dig att förstå den sanna omfattningen av Blåklockssläktet i dagens värld.

Blåklockssläktet
Stor blåklocka (C. persicifolia)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKlockväxter
Campanulaceae
SläkteBlåklockssläktet
Campanula
Vetenskapligt namn
§ Campanula
AuktorL.
Arter
Se text

Blåklockssläktet (Campanula, latin för "liten klocka")[1] är ett växtsläkte i familjen klockväxter (Campanulaceae) som ursprungligen kommer från norra halvklotets tempererade områden. Blåklockor ingår i familjen klockväxter.[2][3]

Beskrivning

Släktets arter är ettåriga till fleråriga örter med kal eller hårig stjälk. Bladen sitter strödda längs stjälken och har en lansettlik till hjärtlik form.

Blomkronan är klocklik, femtalig, grunt eller djupt flikad, och färgen är vanligtvis blå eller violett, ibland vit. Antalet ståndare är fem. Pistill och stift sitter i mitten och stiftets märke är treflikigt eller femflikigt. Foderbladen är trekantiga eller syllika. Blommans ofta hängande och klocklika form skyddar pistillen, med märke och pollen, mot regn som annars skulle kunna skada det.

I en utslagen blomma ses lätt pistillen med stift, men endast skrynkliga rester av fem ståndare. Om man öppnar en blomma i knoppstadiet får man förklaringen. Här ses fem ståndare, alla på höjdpunkten av sin blomning, och deras knappar är tätt förenade kring stiftet. På stiftets yta avsätter sig knapparnas pollen, och ser man på den utslagna blomman sitter det kvar, så att den första insekt som besöker blomman pudras av det och bortför det. Snart ses små flikar i pistillens spets, det är pistillens märken. Detta förlopp, när ståndarna mognar tidigare än pistillen, kallas proterandri.

Frukten är en kapsel, ofta hängande, men ibland mer upprätt, som innehåller talrika frön. Sådana fröhus får ofta vid sin mognad en torr och hård yttervägg. Kapseln måste därför öppna sig för fröspridningens skull, när fröna mognat. Hos blåklockor öppnar sig kapseln med tre eller fem hål, ett för varje rum i kapseln.

På hängande kapslar öppnas hålen vid basen på kapseln, alltså dess uppåtvända del, nära skaftet på den hängande frukten. Detta för att inte alla fröna i en hängande kapsel ska falla ut handlöst, när ytterväggens hål öppnar sig. Detta gör att fröna kommer ut endast när frukten skakas, och den saken ombesörjer vinden. Sådana fröhus innehåller ofta mycket små och lätta frön, lämpade för att utskakas utan svårighet, och ofta så formade att de av blåsten kan bortföras ett stycke. På upprätta kapslar öppnas hål upptill.

Fröna är till formen ovala och platta och har ibland en smal vingkant.

Dottertaxa till Blåklockor, i alfabetisk ordning[2]

" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri

Bygdemål

Namn Trakt Ref. Kommentar
Kattklockor Finland [4] Gäller vilken art som helst inom släktet

Källor

  1. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Campanula L. – Blåklockssläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 15 december 2014
  2. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (17 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17085217. Läst 26 maj 2014. 
  3. ^ ”Taxonomisk information – Släkte: Campanula – blåklockor”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1005768?changeRoot=True. Läst 15 december 2014. 
  4. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 314, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar