I dagens värld har Simon Vouet blivit ett allt mer relevant ämne. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess påverkan på populärkulturen eller dess betydelse inom det vetenskapliga området har Simon Vouet skapat stort intresse inom olika områden. Under åren har Simon Vouet och dess implikationer i olika sammanhang diskuterats flitigt. I den här artikeln kommer vi att i detalj täcka alla relevanta aspekter av Simon Vouet, utforska dess ursprung, dess utveckling över tid och dess aktuella relevans. Dessutom kommer vi att analysera framtidsutsikterna för Simon Vouet och dess möjliga inverkan på den moderna världen.
Simon Vouet | |
![]() | |
Född | 9 januari 1590[1][2][3] eller 8 januari 1590[4] Paris[5] |
---|---|
Död | 30 juni 1649[6][1][2] Paris[5] |
Medborgare i | Frankrike[7][8] |
Sysselsättning | Målare[9][10][11], ritare[12], tecknare[10], bildkonstnär[13] |
Befattning | |
Premier peintre du Roi (1627–1649) | |
Maka | Virginia Vezzi (g. 1626–) |
Redigera Wikidata |
Simon Vouet, född 9 januari 1590 i Paris, Frankrike, död 30 juni 1649 i Paris, var en fransk målare under barocken.
Vouet bosatte sig i Italien 1613 och bodde i huvudsak i Rom med kortare vistelser i Genua, Venedig och Neapel. Hans stil vittnar om en särpräglad begåvning och ett djupgående studium av de italienska mästarna, i synnerhet Veronese. Vouet fick snart höga beskyddare, däribland påven Urban VIII.
1627 inbjöds Vouet att återvända till Frankrike, där han utnämndes till förste hovmålare, en ställning som hotades endast en gång, 1640-1642, då han drogs in i en rivalitet med Poussin. Vouet undervisade eller samarbetade med nästan alla ur den närmast följande generationen franska målare, varav de mest kända är Charles Le Brun, Eustache Le Sueur och Pierre Mignard.
Vouets porträtt från Ludvig XIII:s hov och de flesta av hans stora utsmyckningar för parisiska hus och lantslott har förstörts. Till de bevarade målningarna hör Den besegrade Tiden (1627), Rikedomen (1630-1635) och Ceres (1634-1635).