Silvénska villan

I dagens värld har Silvénska villan blivit allt mer relevant inom olika samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på vardagen har Silvénska villan blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Dess betydelse ligger i dess förmåga att påverka hur människor, företag och institutioner hanterar olika utmaningar och möjligheter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Silvénska villan, från dess ursprung och utveckling till dess potentiella konsekvenser och fördelar. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka förstå hur Silvénska villan formar världen idag och hur det kan påverka framtiden.

Silvénska villan
PlatsFogdegatan 1, Säffle
TypBostadshus
AnvändningKultur- och föreningshus
Våningar ovan jordTvå
Färdigställd1916
ArkitektArvid Bjerke

Silvénska villan är en byggnad i Säffle, som byggdes 1915–1916 för skeppsredaren Hugo Silvén (1882–1946) som bostadshus med kontor för hans rederirörelse. Den ritades av Arvid Bjerke och Ragnar Ossian Swensson. Huset ligger på en tomt vid Byälven i Säffles centrum.

Efter Hugo Silvéns död 1946 köptes villan av apotekaren John Frykholm, som inredde det tidigare rederikontoret till tandläkarpraktik. Dennes svärson och dotter Karl-Erik och Stina Lindeström övertog huset 1965. Wermlandsbanken ägde huset 1970–1976, under vilken tid det stod tomt de första sex åren och användes som tillfälligt bankkontor de två senare åren. År 1979 köptes villan av Säffle kommun. Efter en långvarig diskussion om huset skulle användas som frikyrka eller som kultur- och föreningshus invigdes Silvénska villan 1981 som kultur- och föreningshus.

Husföreningens Silvénska villan, med olika föreningar som medlemmar, hyr villan av Säffle kommun.

Bildgalleri

  • Porten
    Porten

Källor

Broschyren Kulturhuset Silvénska villan – En liten historik, utgiven av Husföreningens Silvénska villan, odaterad, läst den 20 september 2021

Externa länkar