I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Sanningens evangelium och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället. Sanningens evangelium har varit föremål för intresse och debatt under lång tid, och det är viktigt att förstå dess implikationer i dagens värld. På dessa sidor kommer vi att analysera olika perspektiv på Sanningens evangelium, från historisk synpunkt till dess relevans idag. Låt oss undersöka hur Sanningens evangelium har utvecklats över tid och hur det har påverkat vårt sätt att tänka och agera. Likaså kommer vi att analysera nuvarande och framtida trender relaterade till Sanningens evangelium, och hur dessa kan påverka olika aspekter av vårt samhälle.
Sanningens evangelium (latin: Evangelium veritatis) är ett gnostiskt evangelium med anknytning till Valentinus skola sammanställt omkring 140-180 e.Kr. De flesta moderna forskare, exempelvis Michael Pearson och Jörgen Magnusson, tillskriver texten Valentinus. Skriften är en predikan som betonar att kunskap (gnosis) om Fadern, som skapat Alltet och har Alltet i sig, utplånar all okunskap, och hur det är på grund av en brist, en glömska, som Villfarelsen kunnat växa sig stark och skapa bländverk, vilka bringat med sig lidande. Kristus, Sonen, Faderns namn, som till skillnad från många andra gnostiska texter har här en fysisk kropp, och inte bara en sken/fantom-kropp, är en central gestalt i texten. Det är genom Sonen som Fadern uppenbarat sig, och det är genom Sonen som människorna kan lära känna Fadern på nytt. Texten räknas till Nya testamentets apokryfer.
Sanningens evangelium citerar Galaterbrevet, Johannesevangeliet, Första Johannesbrevet, Uppenbarelseboken, Matteusevangeliet, Första och Andra Korinthierbrevet, Efesierbrevet, Kolosserbrevet och Hebreerbrevet från Nya Testamentet.
Skriften återfanns i Nag Hammadi 1945.