Sampling (fysik)
I den här artikeln kommer vi att ta upp frågan om Sampling (fysik), en fråga av yttersta vikt idag. Sampling (fysik) har skapat stort intresse inom olika områden, från vetenskap till kultur, genom politik och samhället i stort. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna av Sampling (fysik), såväl som dess inverkan på vårt dagliga liv. Vi hoppas kunna belysa denna mycket relevanta fråga och erbjuda läsaren ett tydligt och komplett perspektiv på Sampling (fysik).
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Sampling.
Sampling (engelska, av sample ”sampla”, ”samla in mätdata”, ytterst av latin exemplum ”exempel”) har i svenska språket fått betydelsen av att ta mätprov, det vill säga insamling av fysikaliska mätdata eller upptagandet av de samma.
Inom digitalisering av analoga signaler och digital signalbehandling är sampling detsamma som mätning av en elektrisk signal vid diskreta tidpunkter, och som föregår analog-till-digitalomvandling (kvantisering). De mätdata man då erhåller kallas sampel. I den kontexten samplar man med bestämda tidsintervall, den så kallade samplingsfrekvensen. En enhet som samplar en signal kallas för en sampler, särskilt inom ljudtekniken.