STS-9
I den här artikeln kommer ämnet STS-9 att behandlas ur olika perspektiv och tillvägagångssätt. STS-9 är ett ämne av stor relevans i dagens samhälle, vilket har genererat stor debatt och intresse inom olika studieområden. På dessa sidor kommer dess implikationer, inverkan och möjliga lösningar att analyseras, i syfte att erbjuda en heltäckande och komplett vision av STS-9. Både de positiva aspekterna och utmaningarna det representerar kommer att undersökas, vilket ger läsaren ett brett utbud av information som gör det möjligt för dem att till fullo förstå detta ämne och bilda sig en välgrundad uppfattning om det.
| STS-9 | |||||
 | |||||
| Uppdrag | 9 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Rymdfärja | Columbia (6) | ||||
| NSSDC-ID | 1983-116A[1] | ||||
| Färdens tid | 10 dagar, 7 timmar, 47 minuter, 24 sekunder | ||||
| Uppskjutning | |||||
| Startplats | Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida | ||||
| Start | 28 november 1983, 16:00:00 UTC | ||||
| Landning | |||||
| Landningsplats | Edwards AFB, Runway 17 | ||||
| Landning | 8 december 1983, 23:47:23 UTC, | ||||
| Omloppsbana | |||||
| Varv | 167 st[2] | ||||
| Banlutning | 57,0° | ||||
| Sträcka | 6,913 miljoner km | ||||
| Besättning | |||||
| Befälhavare | John W. Young (6) | ||||
| Pilot | Brewster H. Shaw (1) | ||||
| Uppdragsspecialister | Owen Garriott (2) Robert A. Parker (1) | ||||
| Nyttolastspecialister | Ulf Merbold (1) ESA, Tyskland Byron K. Lichtenberg (1) | ||||
 | |||||
| Kronologi Rymdfärjeprogrammet | |||||
| |||||
STS-9 var den nionde flygningen i det amerikanska rymdfärjeprogrammet och den sjätte i ordningen för rymdfärjan Columbia. Den sköts upp från Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida den 28 november 1983. Efter drygt tio dagar i omloppsbana runt jorden återinträdde rymdfärjan i jordens atmosfär och landade vid Edwards Air Force Base i Kalifornien.
Start och landning
Starten skedde klockan 16:00 (UTC) 28 november 1983 från Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida.
Landningen skedde klockan 23:47 (UTC) 8 december 1983 vid Edwards Air Force Base i Kalifornien.
Uppdragets mål
Huvuduppgiften för STS-9 var att bevisa att det går att utföra avancerad vetenskaplig forskning i omloppsbana. Detta projekt, ett samarbete mellan NASA och ESA, kallas Spacelab 1. Sammanlagt 72 experiment utfördes inom sådana områden som plasmafysik, astronomi, teknologi och observationer av jordklotet.
Noterbart
STS-9 satte nytt rekord för bemannade rymdflygningar med sin sexmannabesättning. De två lastspecialisterna, Byron K. Lichtenberg och Ulf Merbold, var de två första icke-astronauterna i en rymdflygning.
Det var också den sista flygningen innan det nya uppdragsnumreringssystemet infördes. Nästa flygning kom att kallas STS-41-B (STS-10 skulle ha blivit STS-41-A, men genomfördes aldrig på grund av lastförseningar).
Besättning
- John W. Young (6), befälhavare
- Brewster H. Shaw (1), pilot
- Owen Garriott (2), uppdragsspecialist
- Robert A. Parker (1), uppdragsspecialist
- Ulf Merbold (1), nyttolastspecialist, ESA astronaut från Tyskland
- Byron K. Lichtenberg (1), nyttolastspecialist
Se även
Referenser
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1983-116A. Läst 18 mars 2020.
- ^ Manned Astronautics - Figures & Facts Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 26 juli 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör STS-9.
| ||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
