STS-32
I dagens värld har STS-32 tagit en grundläggande roll inom olika samhällsområden. Från dess inverkan på tekniken till dess påverkan på den sociala sfären har STS-32 markerat ett före och efter i vårt sätt att leva och förhålla sig. Med tiden har STS-32 varit föremål för studier och debatt, vilket genererat både beundran och kontroverser. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekterna av STS-32 på olika områden, och försöka förstå dess betydelse i den samtida världen och dess relevans för framtiden.
| STS-32 | |||||
 | |||||
| Uppdrag | 33 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Rymdfärja | Columbia (9)[1] | ||||
| NSSDC-ID | 1990-002A[2] | ||||
| Färdens tid | 10 dagar, 21 timmar, 0 minuter, 36 sekunder | ||||
| Uppskjutning | |||||
| Startplats | Startplatta 39A vid Kennedy Space Center i Florida | ||||
| Start | 07:35 (EST) 9 januari 1990 | ||||
| Landning | |||||
| Landningsplats | Edwards Air Force Base i Kalifornien | ||||
| Landning | 01:35 (PST) 20 januari 1990 | ||||
| Omloppsbana | |||||
| Varv | 172 st[3] | ||||
| Apogeum | 361 km | ||||
| Perigeum | 296 km | ||||
| Banlutning | 28,5° | ||||
| Sträcka | 7,258 miljoner km | ||||
| Besättning | |||||
| Befälhavare | Daniel C. Brandenstein (3) | ||||
| Pilot | James D. Wetherbee (1) | ||||
| Uppdragsspecialister | Bonnie J. Dunbar (2) G. David Low (1) Marsha S. Ivins (1) | ||||
 | |||||
| Kronologi Rymdfärjeprogrammet | |||||
| |||||
STS-32 var den trettiotredje flygningen i det amerikanska rymdfärjeprogrammet och nionde i ordningen för rymdfärjan Columbia. Den sköts upp från Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida den 9 januari 1990. Efter nästan elva dagar i omloppsbana runt jorden återinträdde rymdfärjan i jordens atmosfär och landade vid Edwards Air Force Base i Kalifornien.
Uppdragets mål
Huvuduppgifterna för detta uppdrag var att placera ännu en av amerikanska försvarets leasade kommunikationssatelliter, SYNCOM IV-F5 (LEASAT 5), i omloppsbana samt att fånga in LDEF (Long Duration Exposure Facility) och ta med den tillbaka till jorden.
Noterbart
När LDEF fångades in var det 4,5 år efter det planerade infångandet. Uppdraget för att frakta LDEF till jorden fördröjdes efter olyckan med rymdfärjan Challenger under uppdragen STS-51-L. Det befarades att om infångandet senarelades ytterligare skulle förhöjd solaktivitet (med högre partikeltäthet i omloppsbanan som följd) orsaka inbromsning och höjdförlust, vilket i sin tur skulle leda till att LDEF skulle brinna upp i atmosfären.
Väckningar
Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.
| Dag | Låt | Artist/Kompositör |
|---|---|---|
| 2 | "What’s More American?" | Bing Crosby |
| 3 | "The Banana Boat Song" parodi | |
| 4 | "Let It Snow" parodi | |
| 5 | "Hello Dolly" parodi | |
| 6 | "Attack of the Killer Tomatoes" | |
| 7 | "Notre Dame Victory March" | |
| 8 | "Bow Down to Washington" | University of Washington |
| 9 | "Glory, Glory, Colorado" | University of Colorado |
| 10 | "Danny Boy" | Larry Bird |
| 11 | "Washington and Lee" | Washington and Lee University |
| 12 | "Born to Be Wild" | Steppenwolf |
| 13 | "Anchors Aweigh" | Charles A. Zimmerman |
Se även
Referenser
- ^ NASA Space Shuttle Launch Archive Arkiverad 7 december 2008 hämtat från the Wayback Machine., läst 28 juli 2016.
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1990-002A. Läst 18 mars 2020.
- ^ Manned Astronautics - Figures & Facts Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 28 juli 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör STS-32.
| ||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
