Idag är STS-41-G ett ämne av stort intresse och relevans i det moderna samhället. Under många år har STS-41-G varit föremål för debatt, diskussion och analys inom olika områden och discipliner. Dess betydelse överskrider gränser och har genererat en stor inverkan på människors dagliga liv. STS-41-G har varit föremål för studier, forskning och utveckling, och dess inflytande blir allt tydligare i dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet STS-41-G på djupet, undersöka dess olika aspekter och problem, såväl som dess inverkan på samhället och vardagen.
STS-41-G | |||||
![]() | |||||
Uppdrag | 13 | ||||
---|---|---|---|---|---|
Rymdfärja | Challenger (6) | ||||
NSSDC-ID | 1984-108A | ||||
Färdens tid | 8 dagar, 5 timmar, 23 minuter, 33 sekunder | ||||
Uppskjutning | |||||
Startplats | Startplatta 39A vid Kennedy Space Center i Florida | ||||
Start | 5 oktober 1984, 07:03 (EDT) | ||||
Landning | |||||
Landningsplats | KSC | ||||
Landning | 13 oktober 1984, 12:26 (EDT) | ||||
Omloppsbana | |||||
Varv | 133 st | ||||
Apogeum | 390 km | ||||
Perigeum | 350 km | ||||
Banlutning | 51,7° | ||||
Sträcka | 5,294 miljoner km | ||||
Rymdpromenad | |||||
Antal | 1 st | ||||
Total tid | 3 timmar, 29 minuter | ||||
Besättning | |||||
Befälhavare | Robert Crippen (4) | ||||
Pilot | Jon McBride (1) | ||||
Uppdragsspecialister | Kathryn D. Sullivan (1) Sally Ride (2) David C. Leestma (1) | ||||
Nyttolastspecialister | Marc Garneau (1) Kanada Paul Scully-Power (1) | ||||
![]() | |||||
Kronologi Rymdfärjeprogrammet | |||||
|
STS-41-G var den trettonde flygningen i det amerikanska rymdfärjeprogrammet och den sjätte i ordningen för rymdfärjan Challenger. Den sköts upp från Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida den 5 oktober 1984. Efter drygt åtta dagar i omloppsbana runt jorden återinträdde rymdfärjan i jordens atmosfär och landade vid Kennedy Space Center.
Starten skedde klockan 07:03 (EDT) 5 oktober 1984 från Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida. Landningen skedde klockan 12:26 (EDT) 13 oktober 1984 vid Kennedy Space Center.
Bland uppdragen för denna flygning kan märkas placering av Earth Radiation Budget Satellite (ERBS), Shuttle Imaging Radar-B (SIR-B) i omloppsbana, samt att bevisa att ett system för bränslepåfyllnad i omloppsbana, Orbital Refueling System (ORS) är fullt möjligt.
Detta var den första flygningen med två kvinnor, Kathryn D. Sullivan och Sally K. Ride, ombord. Sullivan blev den första amerikanska kvinnan att göra en rymdpromenad, när hon med Leestma tillbringade tre timmar utanför farkosten. Den sovjetiska Terra-3-lasern användes för att spåra Challenger i omloppsbana den 10 oktober. Detta fick till följd att viss utrustning ombord slutade fungera. USA utfärdade en officiell protest.
Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.
Dag | Låt | Artist/Kompositör |
---|---|---|
2 | "Flashdance – What A Feeling" | Irene Cara |
3 | Tema från "Rocky" |
|
|