S:t Bertils

I dagens värld har S:t Bertils fått stor relevans i olika aspekter av det dagliga livet. Både på ett personligt och professionellt plan har närvaron av S:t Bertils blivit en avgörande faktor som formar våra beslut, åsikter och beteenden. Med teknologins framsteg och globaliseringen har S:t Bertils lyckats överskrida gränser och kulturella barriärer, och blivit ett ämne av allmänt intresse och en mötesplats för det moderna samhället. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på politik och kultur, har S:t Bertils vävt ett nätverk av kontakter som påverkar alla hörn av planeten. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska den grundläggande roll som S:t Bertils spelar i våra dagliga liv och hur den har lyckats etablera sig som ett nyckelelement i utvecklingen av dagens samhälle.

S:t Bertils
Pertteli (finska)
Före detta kommun
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Län Västra Finlands län
Centralort Ingeris
Area 156,12 km² (2008-01-01)[1]
 - land 153,90 km²[1]
 - vatten 2,22 km²[1]
Folkmängd 4 035 (2008-12-31)[2]
Befolkningstäthet 26,2 invånare/km²
Kommunkod 587
Geonames 642093
Språk (2007)[3]  
- Finska: 97,79 %
- Svenska: 0,63 %
- Övriga: 1,59 %
Upphörd 2009
Ny kommun Salo

S:t Bertils (finska: Pertteli) var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Kommunen hade 4 035 invånare (2008),[2] på en yta av 156,12 km².[1] Den 1 januari 2009 förenades S:t Bertils jämte Bjärnå, Finby, Halikko, Kiikala, Kisko, Kuusjoki, Muurla och Suomusjärvi med Salo stad.[4]

S:t Bertils var enspråkigt finskt och kommunens centralort var Ingeris (finska: Inkere). Före kommunsammanslagningen var S:t Bertils grannkommuner Salo (Uskela fram till 1967), Kiikala, Kisko, Kuusjoki och Muurla. Kommunen tillhörde först Åbo och Björneborgs län och senare Västra Finland län.

Historia

S:t Bertils har fått sitt namn från Sankt Bartolomaios, som också är representerad i kommunens vapen. S:t Bertils medeltida kyrka är helgad åt Sankt Bartolomaios.

S:t Bertils medeltida stenkyrka.

S:t Bertils bildades som ett kapell under Uskela kyrksocken på 1440-talet. År 1492 flyttades tre byar från S:t Bertils kapell till Somero och år 1639 skiljdes Kiikala från S:t Bertils och blev en självständig kyrkosocken. S:t Bertils blev en självständig församling först år 1869. Kommunen hade dock grundats redan några år tidigare, år 1867. På grund av grundandet av kommunalförvaltningen i Storfurstendömet Finland hade tanken på självständighet även väckts i Kuusjoki bönehusförsamling, som då var en del av S:t Bertils. Kuusjoki skiljdes från S:t Bertils år 1886 och församlingen blev en självständig kyrkoherdesocken år 1913.[5]

När S:t Bertils uppgick i Salo stad i januari 2009 hade kommunen varit självständig för 142 år.

Ekonomi

I S:t Bertils verkade Juvankoski pappersbruk åren 1820-1902. Ingeris glasbruk var verksam i kommunen mellan 1794 och 1865. Bruket fanns vid Uskela å mittemot S:t Bertils kyrka.

Geografi

Uskela å i S:t Bertils.

S:t Bertils naturlandskap domineras av Uskela å, som rinner genom en lerfylld spricka i berggrunden. Den förenas från norr med Kurajoki å vid S:t Bertils centrum, vilken har sin källa vid gränsen mellan Kuusjoki och S:t Bertils och passerar även en bit genom det tidigare Uskela-området. Vid den tidigare gränsen mellan S:t Bertils och Kiikala i öster, vid byn Haali, förenar sig Uskela å med Rekijoki å från norr, Terttilänjoki å från nordost och Hitolanjoki å från sydost. Den södra delen av S:t Bertils tillhör avrinningsområdet för de övre grenarna av Kisko åBjärnå å vattensystem.[6]

Byar

Haalis (finska: Haali), Hähkänä, Hämäläis, Ingeris (finska: Inkere), Impola, Storhiidis (finska: Isohiisi), Kaivola, Kajala, Kanunki, Kaukola, Nokkahiisi, Patala, Pitkäkoski, Prästgården, Pöytis (finska: Pöytiö), Romsila, Tattula, Valkjärvi, Vihmalo, Vähähiisi [7]

Herrgårdar

Kultur

S:t Bertils hembygdsmuseum.

S:t Bertils hembygdsmuseum finns i en gammal sockenmagasin.[8]

Utbildning

Det finns tre finskspråkiga grundskolor i S:t Bertils med årskurser 1-6:

  • Hähkänä skola
  • Ingeris skola
  • Kaivola skola

Gymnasiet, yrkesskolor och grundskolor med årskurser 7-9 finns i Salo centrum.

S:t Bertils bibliotek är ett meröppet bibliotek som är en del av Salo stadsbibliotek. Självbetjäningstjänsterna är tillgängliga dagligen.[9]

Värdefulla kulturmiljöer

Museiverket har klassificerat två värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse i S:t Bertils:

  • S:t Bertils kyrkolandskap och vägen Hiidentie [10]
  • Juvankoskis historiska industriområde [11]

Referenser

  1. ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2008” ( PDF). Lantmäteriverket. https://www.maanmittauslaitos.fi/sites/maanmittauslaitos.fi/files/old/pinta_alat_kunnittain_01012008.pdf. Läst 27 mars 2023. 
  2. ^ ”Områdesordningar 1.1.2009”. Statistikcentralen. 27 mars 2009. https://www.stat.fi/til/vaerak/2008/vaerak_2008_2009-03-27_tau_001_sv.html. Läst 27 mars 2023. 
  3. ^ ”Befolkningens sammansättning och befolkningsförändringar kommunvis, 2007” ( PDF). Statistikcentralen. 2009. sid. 156. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158224/xvaeku_200700_2008_dig.pdf. Läst 27 mars 2023. 
  4. ^ S:t Bertils i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  5. ^ Pylkkänen, Ali (2006) (på finska). Elämä Uskelassa. Salo: Salo stad. sid. 74–79. ISBN 952-99735-0-0. Läst 15 juni 2024 
  6. ^ ”Kiskoå”. miljo.fi. https://www.ymparisto.fi/sv/naturen-vatten-och-hav/naturens-mangfald/skydd-restaurering-och-naturhansyn/natura-2000-omraden/kiskoa. Läst 15 juni 2024. 
  7. ^ ”S:t Bertils”. Finlands Släkthistoriska Förening. https://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/pertteli/rippikirja_1868-1877_mko1-19/hakemisto_6.htm. Läst 16 juni 2024. 
  8. ^ ”Museot” (på finska). Perttelin Kotiseutuyhdistys. https://www.perttelinkotiseutu.net/museot/. Läst 15 juni 2024. 
  9. ^ ”S:t Bertils bibliotek”. Salo. https://salo.fi/sv/fritid-och-turism/bibliotek/biblioteken/st-bertils-bibliotek/. Läst 15 juni 2024. 
  10. ^ ”Perttelin kirkkomaisema ja Hiidentie”. www.rky.fi. Museiverket. https://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=4941. Läst 15 juni 2024. 
  11. ^ ”Juvankosken historiallinen teollisuusympäristö”. www.rky.fi. https://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=4942. Läst 15 juni 2024. 

Externa länkar