I den här artikeln kommer vi att undersöka ämnet Hitis på djupet och undersöka dess ursprung, evolution och relevans idag. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv har Hitis skapat stort intresse och debatt bland experter och entusiaster. Under de kommande sidorna kommer vi att utforska de många aspekterna av Hitis, och analysera dess implikationer inom så olika områden som vetenskap, kultur, politik och ekonomi. Genom ett detaljerat och uttömmande tillvägagångssätt syftar den här artikeln till att erbjuda en komplett och uppdaterad bild av Hitis, vilket ger läsarna en djupare förståelse för dess betydelse i den samtida världen.
Hitis (finska: Hiittinen) är en före detta skärgårdskommun i Åboland i sydvästra Finland. Namnet kan också avse byn som var huvudort eller huvudön Hitislandet.
Hitis kommun sammanslogs med Dragsfjärds kommun den 1 januari 1969,[1] som i sin tur kom att ingå i den nya kommunen Kimitoön den 1 januari 2009. Området har, liksom hela Kimitoön, svenskspråkig majoritet. Namnet Hitis används fortfarande i vidare bemärkelse, ofta för att beteckna tidigare Hitis kommuns område. Exempel är Folkhälsan i Hitis, Finlands Röda Kors Hitisavdelning, Hitis ruttområde (förbindelsebåtarna) och Hitis-Rosala skola.
Ytan (landsareal) var 122,4 km² och kommunen beboddes av 1 868 människor med en befolkningstäthet av 15,3 km².
Hitis har den näst äldsta träkorskyrkan i Finland. 2007 blev Hitis FBK utnämnd till årets frivilliga brandkår. Holmströms lanthandel är den enda butiken på ön.
Ørsund nämns som hamn mellan Aspö och Hangö i det danska itinerariet, från mitten av 1200-talet. Ruttens moderna benämning är Kung Valdemars segelled.
|