I dagens värld har Säkerhetsdatablad blivit ett återkommande och mycket viktigt diskussionsämne inom olika områden. Dess relevans har överskridit gränser och har fångat uppmärksamheten hos både experter, akademiker och vanliga människor. Inflytandet av Säkerhetsdatablad är märkbart i samhället, ekonomin, politiken och kulturen, vilket genererar en betydande inverkan på hur människor interagerar och fungerar i sin omgivning. Den här artikeln försöker analysera fenomenet Säkerhetsdatablad på djupet, utforska dess många dimensioner och erbjuda ett heltäckande perspektiv som låter oss förstå dess omfattning och dess implikationer för nuet och framtiden.
Ett säkerhetsdatablad är ett datablad med information om bland annat eventuella hälso- och miljörisker samt andra egenskaper hos vissa kemiska produkter och beredningar.
I regel har distributörer och yrkesmässiga användare rätt att få säkerhetsdatablad från en tillverkare eller leverantör även för produkter i konsumentförpackning, medan konsumenter däremot inte är berättigade att få säkerhetsdatablad.
Som ett tillägg till FN-organet Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om säkerhet vid yrkesmässig användning av kemikalier, togs 1990 en rekommendation fram. Bland annat rekommenderar den att säkerhetsdatablad skall innehålla följande 16 rubriker:[1][2]
Inom EU skall ILO:s sexton rubriker användas och för produkter som säljs på den svenska marknaden skall säkerhetsdatabladet vara skrivet på svenska.
Säkerhetsdatablad skall finnas[2]
Ett enda säkerhetsdatablad kan användas för mer än ett ämne eller mer än en blandning, om informationen i det säkerhetsdatabladet uppfyller kraven i denna bilaga för varje ämne eller blandning. (Källa: EG nr 1907/2006 Förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Ändring EU nr 453/2010 i punkt 1.1)
I USA finns inget krav på hur säkerhetsdatabladet skall vara utformade, däremot finns ett krav att viss information, uppdelat i tolv punkter, skall tas med.[3] Det finns dock två rekommenderade format,[4] ett med de tolv punkter som skall finnas med,[5] och ett nyare, efter en ANSI-standard, med ILO:s sexton punkter.[6]