Nuförtiden är Rotfotingar ett mycket diskuterat ämne runt om i världen. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på populärkulturen har Rotfotingar fångat miljontals människors uppmärksamhet. Genom historien har Rotfotingar varit föremål för debatt, forskning och analys inom en mängd olika områden. Dess relevans har överskridit gränser och har skapat ett växande intresse för dess studie. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Rotfotingar och dess inverkan på den moderna världen. Från dess ursprung till dess utveckling kommer den här artikeln att ta upp de olika aspekterna av Rotfotingar och dess inflytande på dagens samhälle.
Rotfotingar | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Kräftdjur Crustacea |
Klass | Maxillopoda |
Infraklass | Rankfotingar Cirripedia |
Överordning | Rotfotingar Rhizocephala |
Vetenskapligt namn | |
§ Rhizocephala | |
Auktor | Müller, 1862 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Rotfotingar (Rhizocephala) är en överordning i infraklassen rankfotingar (Cirripedia) bland kräftdjuren.[1] Rotfotingarna är parasiter på andra kräftdjur, i de flesta fall tiofotade kräftdjur (Decapoda). Uppgifterna om artantalet varierar mycket; ITIS anger 68 beskrivna arter i 9 familjer.[2][3]
Rotfotingarna har en mycket märklig livscykel. Från en frisimmande larv utvecklas honan till en rotliknande bildning som helt genomsätter krabbans inre. Den enda yttre delen är en säckliknande bildning med ägg. Extremiteter, matsmältningssystem m.m. försvinner. Parasiten utsöndrar hormoner som påverkar värddjuret. För närmare beskrivning av livscykeln se artikeln Sacculina.
Det mest kända släktet bland rotfotingarna är Sacculina, som parasiterar på krabbor. Släktet har 3 arter i Sverige; mest känd är Sacculina carcini.
På eremitkräftor på svenska västkusten finns åtminstone tre arter; den vanligaste är Peltogaster paguri. På trollhumrar (Galathea och Munida) förekommer arter av släktet Lernaeodiscus. Spindelkrabbor (Inachus, Macropodia) infekteras av den sacculinaliknande Drepanorchis neglecta. Vid Norges kuster finns ännu fler arter. Det finns också släkten som angriper räkor (Thompsonia) och havslevande gråsuggor (Duplorbis).[4]
Maxillopoda |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||