Kunstformen der Natur

I dagens värld är Kunstformen der Natur ett ämne som har väckt stort intresse och debatt i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Kunstformen der Natur blivit ett nyckelelement som genomsyrar olika sfärer i det dagliga livet. Från politik till populärkultur har Kunstformen der Natur satt en outplånlig prägel på den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Kunstformen der Natur och hur det har påverkat livet för människor runt om i världen. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på miljön är Kunstformen der Natur ett ämne som förtjänar att analyseras och diskuteras på djupet.

Sida åtta, Discomedusae, de två mittersta maneterna är Desmonema annasethe.

Kunstformen der Natur (tyska för Naturens konstformer) är en bok med litografier av den tyska biologen Ernst Haeckel. Bilderna i boken blev först publicerade i samlingar om tio mellan 1899 och 1904 och som en fullständig samling 1904. Den består av hundra bilder av diverse organismer, av vilka många Haeckel var den första av beskriva. I hans karriär gjordes över tusen etsningar av Haeckels skisser och akvareller, de bästa av dessa valdes ut till Kunstformen der Natur till vilken Adolf Giltsch gjorde de litografiska mallarna. Den andra utgåvan av Kunstformen, med endast 30 av bilderna, gavs ut 1924.

Kunstformen der Natur sammankopplade vetenskapen med konsten och hade inflytande på 1900-talets konst, arkitektur och design. Många konstnärer som är förknippade med Art Nouveau blev influerade av Haeckels bilder, bland annat René Binet, Karl Blossfeldt, Hans Christiansen och Émile Gallé. Ett framstående exempel är byggnaden Beurs van Berlage, som designades av Hendrik Petrus Berlage, är delvis influerad av illustrationer i Kunstformen.

Bildgalleri

Vetenskapliga namn som Haeckel använde är kursiva.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Breidbach, Visions of Nature, pp 253
  2. ^ Breidbach, Visions of Nature, pp 231, 268-269