Rolf Engströmer

I dagens värld har Rolf Engströmer blivit ett ämne av stor relevans och uppmärksamhet. Sedan dess uppkomst har Rolf Engströmer fångat intresset hos experter, forskare och allmänheten och genererat ett brett utbud av debatter, teorier och åsikter. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess påverkan på kulturen eller dess relevans i historien, fortsätter Rolf Engströmer att vara föremål för analys och diskussion inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Rolf Engströmer, från dess ursprung till dess inverkan på dagens värld, för att ge en heltäckande vision av detta spännande och kontroversiella ämne.

Rolf Engströmer
Rolf Engströmer
Personfakta
NationalitetSvensk
Född20 januari 1892
FödelseplatsHudiksvall, Sverige
Död2 augusti 1970 (78 år)
DödsplatsStockholm, Sverige
Alma materKungliga Tekniska högskolan
Arbeten
Betydande projektBiografen Rigoletto, M/S Kungsholm, Junex i Huskvarna
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Rolf Gustaf Engströmer,[1] född 20 januari 1892 i Hudiksvall, död 2 augusti 1970 i Stockholm,[2] var en svensk arkitekt, inredningsarkitekt och möbeldesigner. Han var en representant för Swedish grace, den svenska tolkningen av art déco-stilen.

Verk och liv

Sin utbildning till arkitekt fick Engströmer 1914–1919 på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Därefter hade han anställningar hos bland annat Ragnar Hjorth och Gunnar Asplund i Stockholm.[3] På 1920-talet var Engströmer anställd på Carl Bergstens arkitektkontor, där han spelade en viktig roll genom sin uppfinningsrikedom.[4] Hos Bergsten arbetade han bland annat med inredningen av fartyget M/S Kungsholm, där han gemensamt med konstnären och vännen Jerk Werkmäster svarade för gestaltningen av första klassens sällskaps- och musikrum.[4] Bland Bergstens bevarade ritningar för M/S Kungsholm finns några som bär Engströmers signatur R.E. På en av färgillustrationerna för första klassens entréhall är det förmodligen Engströmer som samtalar med en sittande dam, medan Bergsten själv syns med pipa i en elegant fåtölj.[5]

Engströmer deltog även som arkitekt på Stockholmsutställningen 1930; han var då medarbetare till Gunnar Asplund. Under 1930-talet hade Engströmer möbel- och inredningsfirman Jefta på Arsenalsgatan i Stockholm; den fick samma namn som hans signatur i Blandaren under teknologåren. Till Engströmers mer kända arbeten hör, förutom M/S Kungsholm, inredningen till biografen Rigoletto vid Kungsgatan i Stockholm och renoveringen av Eltham Palace i Greenwich i London, där han gestaltade entréhallen tillsammans med Jerk Werkmäster.

Bilder (verk i urval)

Verk i urval

Engströmer finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[12] i Stockholm, Victoria and Albert Museum[13], Kungl. Konsthögskolan[14], Arkitektur- och designcentrum[15] och Nordiska museet[16]

Källor

Tryckta källor

  • Anne-Marie Ericsson, M/S Kungsholms inredning, mästerverk i art deco, Signum, Lund 2005, ISBN 91-87896-68-0

Noter

  1. ^ Folkräkningarna 1910 https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar?Fornamn=rolf&DatumFran=1892&DatumTill=1892&Fodelseforsamling=hudiksvall&Folk1860=true&Folk1870=true&Folk1880=true&Folk1890=true&Folk1900=true&Folk1910=true&Folk1930=true&AvanceradSok=False&page=2&postid=Folk_123406833&tab=post#tab
  2. ^ Uppgift enligt archinform.net
  3. ^ KulturNav: Engströmer, Rolf
  4. ^ Ericsson (2007), sida 113
  5. ^ Ericsson, Anne-Marie (2005). M/S Kungsholms inredning : mästerverk i svensk art deco. Lund: Signum. Libris 9712711. ISBN 91-87896-68-0 
  6. ^ M/S Kungsholm
  7. ^ Uppgift enligt Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  8. ^ Eltham Palace cosmopolis.ch
  9. ^ ”Eltham Palace”. Arkiverad från originalet den 2 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120302092733/http://www.propascene.com/exhibithighlight/elthampalace.htm. Läst 3 januari 2012. 
  10. ^ Enligt Stockholms stadsmuseum
  11. ^ Enligt Stockholms stadsmuseum
  12. ^ Nationalmuseum
  13. ^ Victoria and Albert Museum
  14. ^ Kungl. Konsthögskolan
  15. ^ Arkitektur- och designcentrum
  16. ^ Nordiska museet

Litteratur

Externa länkar