Rikssjukhus

I dagens värld är Rikssjukhus ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Både på det personliga och professionella planet har Rikssjukhus fångat ett stort antal individers uppmärksamhet och skapat debatt inom olika sektorer. Med tiden har åsikter och perspektiv på Rikssjukhus utvecklats, vilket resulterat i ett växande intresse för att fullt ut förstå dess betydelse och påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Rikssjukhus, analysera dess inverkan i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande vision som gör att vi till fullo kan förstå dess relevans i dagens värld.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Rimligt men någon källa vore bra. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Rikssjukhus är en tidigare svensk beteckning på ett sjukhus som betjänar ett helt land. Det står i motsats till exempelvis region- och länssjukhus.

Sveriges första rikssjukhus var Serafimerlasarettet i Stockholm, som grundades 1752. Från 1754 fick även resten av riket sända patienter till sjukhusets åtta bäddar.

Karolinska sjukhuset i Solna kommun utanför Stockholm var rikssjukhus fram till 1982, då svenska staten överlät det till Stockholms läns landsting.

Danska och norska motsvarigheter är Rigshospitalet (drivet av danska staten till 1995) respektive Rikshospitalet.