Riksdagsvalet i Tyskland 1932 (november)

Nuförtiden är Riksdagsvalet i Tyskland 1932 (november) ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos många människor runt om i världen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Riksdagsvalet i Tyskland 1932 (november) blivit en grundläggande aspekt i människors dagliga liv. Från mode till politik, Riksdagsvalet i Tyskland 1932 (november) har infiltrerat alla aspekter av det moderna samhället. Med så många olika åsikter och perspektiv är det viktigt att fördjupa sig i ämnet Riksdagsvalet i Tyskland 1932 (november) för att förstå dess inverkan och relevans i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Riksdagsvalet i Tyskland 1932 (november) och analysera dess inflytande på dagens samhälle.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Det andra tyska riksdagsvalet 1932 hölls den 6 november 1932, under den period i Tysklands historia som kallas Weimarrepubliken. Nazisterna (NSDAP) förlorade ett markant väljarstöd jämfört med valet i juli samma år. Emellertid ökade istället siffrorna för det konservativa Tysknationella folkpartiet (DNVP), som kom att bilda regering tillsammans med Adolf Hitler som rikskansler den 30 januari 1933. Även kommunisterna (KPD) ökade i valet med elva mandat, sannolikt på bekostnad av socialdemokraterna (SPD) som tappade tolv mandat från det tidigare valet i juli.

Valresultat

Parti Röster Mandat
Antal Andel +/- Antal +/-
Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP) 11 737 021 33,1 % −4,2 % 196 −34
Sozialdemokratische Partei Deutschlands (SPD) 7 247 901 20,4 % −1,2 % 121 −12
Kommunistische Partei Deutschlands (KPD) 5 980 239 16,9 % +2,6 % 100 +11
Deutsche Zentrumspartei (Zentrum) 4 230 545 11,9 % −0,5 % 70 −5
Deutschnationale Volkspartei (DNVP - konservativa) 2 959 053 8,3 % +2,4 % 51 +14
Bayerische Volkspartei (BVP) 1 094 597 3,1 % −0,1 % 20 −2
Deutsche Volkspartei (DVP - nationalliberala) 660 889 1,9 % +0,7 % 11 +4
Christlich-Sozialer Volksdienst (CSVD) 403 666 1,1 % +0,1 % 5 +2
Deutsche Staatspartei (DStP) 336 447 1,0 % ±0 2 −2
Deutsche Bauernpartei (DBP) 149 026 0,4 % ±0 3 +1
Württembergischer Bauern- und Weingärtnerbund (Landbund) 105 220 0,3 % ±0 2 ±0
Reichspartei des deutschen Mittelstandes (Wirtschaftspartei, WP) 110 309 0,3 % −0,1 % 1 −1
Deutsch-Hannoversche Partei (DHP) 63 966 0,2 % +0,1 % 1 +1
Thüringer Landbund 60 062 0,2 % +0,2 % 1 +1
Övriga partier 391 846 1,1 % ±0 0 −2
Totalt: 35 470 788 100,0 %   584 −24

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 september 2021.

Externa länkar