Riksarkivet (Finland)

Idag är Riksarkivet (Finland) ett relevant ämne och av stort intresse för många människor runt om i världen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Riksarkivet (Finland) blivit en mötesplats för olika åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Riksarkivet (Finland), från dess påverkan på samhället till de nuvarande trenderna kring det. Vi kommer att dyka ner i en djupgående analys som gör att vi bättre kan förstå vikten av Riksarkivet (Finland) i dagens värld och hur det har utvecklats över tid. Genom den här artikeln hoppas vi kunna ge en heltäckande bild av Riksarkivet (Finland) och dess relevans idag.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Det finländska Riksarkivets huvudbyggnad vid Fredsgatan i Helsingfors.

Riksarkivet (finska: Kansallisarkisto) är en finländsk statlig myndighet under undervisningsministeriet med säte i Helsingfors. Riksarkivet är centralmyndighet för Arkivverket, som förutom Riksarkivet omfattar sju landsarkiv.

Funktioner

Riksarkivets syfte är att bevarar Finlands nationella kulturarv och se till att kulturarvet står till forskares förfogande. En central del av det material som förvaras utgörs av myndigheters, organisationers och ett flertal privatpersoners handlingar.

Organisation

Riksarkivet leds av en generaldirektör, som är den statliga arkivarietiteln. Den verkställande direktören är biträdd av Arkivrådet och förvaltningsledare. Riksarkivet är indelat i datahantering, informationstjänster, forskning och utveckling. Riksarkivet har cirka 120 anställda.

Kontor

Riksarkivets material förvaras i fyra byggnader. Det material som förvaras i huvudbyggnaden samt i filialerna i Sörnäs och i Broberget kan användas i forskarsalarna i huvudbyggnaden. Ministeriernas nyaste material kan beställas fram i forskarsalen i filialen vid Regeringsgatan.

Kundservicen på Fredsgatan är öppen för alla besökare.

Historia

Historisk översikt

Riksarkivet har sina rötter i freden i Fredrikshamn år 1809, då Finland införlivades i Ryssland. Enligt fredsfördraget överlät Sverige handlingar rörande Finland till det nybildade storfurstendömet Finland. Dessförinnan hade det inte funnits något eget centralarkiv i Finland, eftersom rikets regering och centrala ämbetsverk var belägna i Stockholm. I och med den egna centralförvaltningen bildades Senatens arkiv som år 1869 fick namnet Statsarkivet.

Riksarkivarier

Riksarkivets huvudbyggnad år 1896. Takets master är synliga åskledare.

Riksarkivets lokaler

Riksarkivets huvudbyggnad vid Fredsgatan i Helsingfors är byggd i nyrenässansstil, ritad av Gustaf Nyström, och färdigställd år 1890. Under Riksarkivet ligger bland annat Samearkivet i Enare

Riksarkivets huvudbyggnad är byggd i nyrenässansstil. Bild: Riksarkivet digitalarkiv.

Uppgifter

Riksarkivet bevarar Finlands nationella kulturarv och ser till att det står till forskarnas förfogande. En central del av det material som förvaras utgörs av myndigheters, organisationers och ett flertal privatpersoners handlingar. Riksarkivet fungerar även som sakkunnig inom arkivfunktionen, utvecklare av den elektroniska informationshanteringen och som sakkunnig heraldisk myndighet.

Dokumentation

Riksarkivet arkivbestånd omfattar material från medeltid till nutid. Kung Birgers skyddsbrev till Karelens kvinnor från år 1316 är den äldsta handlingen.

Kartdata

En karta över södra Finland från 1900-talet ur Senatens arkiv. Bild: Riksarkivet digitalarkiv.

I Riksarkivet finns tusentals äldre kartor över Finland bevarade, från 1600-talet och framåt, däribland många äldre skattläggningskartor, kartor ur Senatens arkiv och över jordreformer som genomförts i Finland.

Bibliotek

Riksarkivets bibliotek är ett nationellt vetenskapligt specialbibliotek inom arkivvetenskap, diplomatik, heraldik och sigillografi.

Publikationer

Ett dokument ur Riksarkivets samlingar från början av 1800-talet.

Riksarkivet har tre huvudsakliga publikationsserier: seriepublikationer, monografier och övriga publikationer.

Se även

Litteratur

Externa länkar