Rho Andromedae
Idag är Rho Andromedae ett ämne som är på allas läppar och finns på flera områden i samhället. Dess relevans har ökat exponentiellt under de senaste åren, vilket genererat debatter, kontroverser och stort intresse från experter och allmänheten. Rho Andromedae är en fråga som berör oss alla, eftersom den påverkar våra liv direkt eller indirekt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rho Andromedae, analysera dess implikationer, konsekvenser och möjliga lösningar. Vi står inför en fråga som förtjänar att behandlas ur olika perspektiv, för att förstå den i sin helhet och hitta alternativ för att hantera den på bästa möjliga sätt.
| Rho Andromedae (ρ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Andromeda |
| Rektascension | 00t 21m 07,26951s[1] |
| Deklination | 37° 58′ 06,9804″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,19[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F5 III[3] |
| U–B | +0,039[2] |
| B–V | +0,424[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +8,2[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +58,93[1] mas/år Dek.: -38,56[1] mas/år |
| Parallax () | 20,60 ± 0,21[1] mas |
| Avstånd | 158 ± 2 lå (48,5 ± 0,5 pc) |
| Absolut magnitud () | +1.73[4] |
| Detaljer | |
| Radie | 3,3[5] R☉ |
| Luminositet | 20[6] L☉ |
| Temperatur | 6 471[7] K |
| Metallicitet | -0,09[7] |
| Vinkelhastighet | 44[7] |
| Ålder | 1,3[4] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| 27 Andromedae, BD +37 45, FK5 1009, HD 1671, HIP 1686, HR 82, SAO 53828.[3] | |
Rho Andromedae (Rho And, ρ Andromedae, ρ And), som är stjärnans Bayerbeteckning, är belägen i mitten av stjärnbilden Andromeda. Den har en skenbar magnitud på ungefär +5,19[2]. Enligt Bortle Dark-Sky Scale kan den ses med blotta ögat från mörka platser utan ljusföroreningar. Baserat på parallaxmätningar befinner den sig på ett avstånd av ca 158 ljusår (48 parsek) från solen. [1]
Egenskaper
Rho Andromedae är placerad i spektralklass F5 III,[3] vilket innebär att den ligger i jättestadiet av sin utveckling. Några källor listar emellertid en klassificering av F5 IV,[3][6] som tyder på att den fortfarande kan vara i underjättestadiet. Interferometrimätningar anger vinkeldiametern hos denna stjärna till 0,626 mas,[6] som vid dess uppskattade avstånd motsvarar en fysisk radie på omkring 3,3 gånger solens radie.[5] Stjärnans yttre skikt avger strålning till rymden, som är omkring 20[6] gånger solens utstrålning, vid en effektiv temperatur av 6 471 K,[7] vilket ger den gulvita färg som karakteriserar en stjärna av typ F.[8] Den är ungefär 1,3 miljarder år gammal.[4]
Emission av röntgenstrålning från Rho Andromedae upptäcktes under EXOSAT-uppdraget.[9]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 Freely accessible, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Breger, M. (March 1968), "UBV and narrow-band UVBY photometry of bright stars", Astronomical Journal, 73: 84–85, Bibcode:1968AJ.....73...84B, doi:10.1086/110602.
- ^ "rho And -- Star", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-06-24.
- ^ Nordström, B.; et al. (May 2004), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14 000 F and G dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 418: 989–1019, arXiv:astro-ph/0405198 Freely accessible, Bibcode:2004A&A...418..989N, doi:10.1051/0004-6361:20035959.
- ^ Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::
- ^ van Belle, G. T.; et al. (May 2008), "The Palomar Testbed Interferometer Calibrator Catalog", The Astrophysical Journal Supplement Series, 176 (1): 276–292, arXiv:0711.4194 Freely accessible, Bibcode:2008ApJS..176..276V, doi:10.1086/526548.
- ^ Balachandran, Suchitra (May 1, 1990). "Lithium depletion and rotation in main-sequence stars". Astrophysical Journal, Part 1. 354: 310–332. Bibcode:1990ApJ...354..310B. doi:10.1086/168691.
- ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, hämtad 2012-01-16.
- ^ Gondoin, P.; Mangeney, A.; Praderie, F. (March 1987), "Solar-type giants - New X-ray detections from EXOSAT observations", Astronomy and Astrophysics, 174 (1-2): 187–196, Bibcode:1987A&A...174..187G
