I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Renholmen i vårt nuvarande samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling har Renholmen spelat en nyckelroll i olika aspekter av vårt dagliga liv. Genom historien har Renholmen varit en källa till debatt och intresse, väckt passioner och genererat reflektioner över dess inflytande inom olika områden. Genom den här artikeln kommer vi att analysera relevansen av Renholmen idag och hur det har format våra uppfattningar, beteenden och beslut. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv på Renholmen, och presentera en övergripande och kritisk vision som inbjuder till reflektion och djup analys av dess roll i vårt samhälle.
Renholmen | |
Tidigare småort | |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Västerbotten |
Län | Västerbottens län |
Kommun | Skellefteå kommun |
Koordinater | 65°0′44″N 21°22′43″Ö / 65.01222°N 21.37861°Ö |
Area | 23 hektar (2000) |
Folkmängd | 50 (2000) |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Småortskod | S8773 |
Renholmens läge i Västerbottens län
|
Renholmen är en ort i Byske socken i Skellefteå kommun belägen fyra mil norr om Skellefteå och fyra mil söder om Piteå. Orten klassades fram till år 2000 som en småort
Bebyggelsen växte fram som en industriort kring den ångsåg som anlades här 1890. Sågen var för tiden modern och motorerna som drev sågens maskiner drev också en generator som levererade ström till elektriska lok som hanterade materialet. I samband med konkurser och lågkonjunktur under 1920-talet lades sågen ner 1930.