Rekurrent nova

Idag är Rekurrent nova ett ämne som väcker intresse hos en mängd olika människor runt om i världen. Oavsett om det är på grund av dess inflytande på samhället, dess relevans i historien eller dess inverkan på det dagliga livet, har detta ämne fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och entusiaster. Från dess ursprung till dess implikationer i nuet fortsätter Rekurrent nova att vara föremål för ständig debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Rekurrent nova, från dess ursprung till dess utveckling över tid, för att ge en heltäckande titt på detta fascinerande ämne.

Nova
Foto av den rekurrenta novan RS Ophiuchi den 23 februari 2006.
  • Huvudtyp: Kataklysmisk variabel, typen nova
  • Förkortning: NR
  • Karaktäristika: En exploderande stjärna som under en period ökar sin ljusstyrka kraftigt och får flera utbrott
  • Känd stjärna: T Coronae Borealis som kan bli så ljusstark som +2,0
  • Antal: 8 stjärnor var registrerade som rekurrenta novor i GCVS 2007

Rekurrent nova kallas den stjärna vars ljusstyrka genomgår plötsliga och kataklysmiska utbrott. För att få kallas rekurrent ska novan dessutom ha genomgått två eller flera utbrott i historisk tid. Även klassiska novor kan genomgå flera utbrott men med tidsintervall av 10 000 till 1 000 000 år, medan rekurrenta novor har utbrott med kortare tidsintervall och i extrema fall kan ha utbrott med endast något tiotal års mellanrum.

Liksom andra kataklysmiska variabler består den rekurrenta novan av en dubbelstjärna, där komponenterna ligger i varandras närhet och där den ena komponenten vanligtvis är en vit dvärg och den andra är en röd jätte.

Rekurrenta novor är tämligen sällsynta och bara ungefär tio objekt är kända i Vintergatan. Den typiska rekurrenta novan ökar i ljusstyrka ungefär 8,6 magnituder, medan klassiska novor ökar med mer än 12 magnituder.

Kända galaktiska rekurrenta novor

Namn
 Upptäckare
 Magnitud
Omfång
 Dygn
för avklingande 3 magnituder
från max 		Kända utbrott
CI Aquilae Karl Wilhelm Reinmuth 8,6–16,3 ? 2000, 1941, 1917
V394 Coronae Australis Luis Enrique Erro 7,2–19,7 ? 1987, 1949
T Coronae Borealis John Birmingham 2,0–10,8 6 1946, 1866
IM Normae Ida E. Woods 8,5–18,5 ? 2002, 1920
RS Ophiuchi Williamina Fleming 4,3–12,5 14 2021, 2006, 1985, 1967, 1958, 1933, 1898
V2487 Ophiuchi Kesao Takamizawa 9,5–17,5 ? 1998, 1900
T Pyxidis Henrietta Swan Leavitt 6,4–15,5 62 2011, 1967, 1944, 1920, 1902, 1890
V3890 Sagittarii Harriet Dinerstein 8,1–18,4 ? 2019, 1990, 1962
U Scorpii Norman Robert Pogson 7,5–19,3 2,6 2010, 1999, 1987, 1979, 1936, 1917, 1906, 1863
V745 Scorpii L. Plaut 9,4–19,3 ? 2014, 1989, 1937

Se även

Referenser

  1. ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 12 februari 2020. 
  2. ^ ”Variability types, General Catalogue of Variable Stars” (på engelska). Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 12 februari 2020. 
  3. ^ ”Vad är en supernova?”. Allt om vetenskap. 11 september 2007. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/vad-ar-en-supernova. Läst 12 april 2016. 
  4. ^ Sanford, Roscoe F. (1949). ”High-Dispersion Spectrograms of T Coronae Borealis” (på engelska). Astrophysical Journal 109: sid. 81. doi:10.1086/145106. Läst 12 februari 2020. 
  5. ^ Ingemar Lundström. ”Nova”. Nationalencyklopedins nätupplaga. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nova. Läst 28 juni 2017. 
  6. ^ (på engelska) Recurrent nova. Market House Books Ltd. 2006 
  7. ^ Schaefer, Bradley E. (2009). ”Comprehensive Photometric Histories of All Known Galactic Recurrent Novae” (på engelska). The Astrophysical Journal Supplemental Series 187: sid. 275-373. doi:10.1088/0067-0049/187/2/275. http://iopscience.iop.org/article/10.1088/0067-0049/187/2/275/pdf. Läst 28 juni 2017. 
  8. ^ ”CI Aql” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=1249. Läst 28 juni 2017. 
  9. ^ ”V0394 CrA” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10265. Läst 28 juni 2017. 
  10. ^ ”T CrB” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10602. Läst 28 juni 2017. 
  11. ^ ”IM Nor” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=20190. Läst 28 juni 2017. 
  12. ^ ”RS Oph” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=20497. Läst 28 juni 2017. 
  13. ^ ”V2487 Oph” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=22973. Läst 28 juni 2017. 
  14. ^ ”T Pyx” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=27184. Läst 28 juni 2017. 
  15. ^ ”V3890 Sgr” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=31590. Läst 28 juni 2017. 
  16. ^ ”U Sco” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=32820. Läst 25 juni 2017. 
  17. ^ ”V0745 Sco” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=33561. Läst 28 juni 2017. 

Externa länkar