I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Regeringsgatans bro ur olika perspektiv, med syftet att förstå dess betydelse idag. Vi kommer att analysera dess ursprung, utveckling och återverkningar på samhället, såväl som dess inverkan på olika områden. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att försöka fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Regeringsgatans bro, och undersöka dess implikationer i kultur, ekonomi, politik och andra aspekter av det dagliga livet. Vi kommer också att fördjupa oss i möjliga framtida trender relaterade till Regeringsgatans bro, för att förstå dess långsiktiga inflytande.
Regeringsgatans bro, även kallad Regeringsgatans viadukt över Kungsgatan, är en bro som leder Regeringsgatan i Stockholm över Kungsgatan. Bron invigdes i samband med Kungsgatans färdigställande år 1911.
Regeringsgatans bro är en kombinerad valv- och balkbro av betong. Bron har tre valv över Kungsgatan och har mellanstöd mellan gatans körbana och trottoarerna. Därmed skiljer sig Regeringsgatans bro från den närbelägna Malmskillnadsbron – den senare har bara ett enda valv över Kungsgatan.
Huvudvalvet över Kungsgatans körbana består av tre parallella balkar med välvd undersida och mäter 14,50 meter. Sidovalven över trottoarerna mäter 5,50 meter. Mellanstöden är cirka två meter breda och är i sin tur uppdelade i två valv. Brons bredd är totalt 11,10 meter med en 6,70 meter bred körbana. Brons sidor är klädda med granitplattor och i granit huggna utsmyckningar.
Broräcket är av massiv granit med fyra i granit huggna lejonhuvuden som bär upp belysningsarmaturer (belysningen har en design av senare datum). Bropelarnas sidor på Kungsgatans nivå har smyckats med glober visande Stockholms äldsta kända sigill från 1296 (se Stockholms stadsvapen). I samband med att bron renoverades på 1980-talet målades valvens undersida som en blå stjärnhimmel.