Rötfeber
I dagens värld är Rötfeber ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos ett brett spektrum av samhället. Från dess påverkan på populärkulturen till dess påverkan på politik och ekonomi har Rötfeber blivit ett ämne som inte går obemärkt förbi. Med sin komplexitet och mångfald har Rötfeber skapat en intensiv och passionerad debatt bland experter och lekmän. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Rötfeber och diskutera dess betydelse och relevans idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2025-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Rötfeber är ett äldre medicinskt samlingsnamn för en rad olika epidemiska febersjukdomar som så ofta härjade i dåtidens ohygieniska städer. Benämningen är vanligt förekommande som allmän dödsorsak i svenska kyrkböcker och dylikt in på 1800-talet. Det allmängiltiga namnet gjorde att rötfeber användes som diagnos för många olika sjukdomsförlopp: hög feber med symtom av kroppslig förruttnelse, som till exempel rutten stinkande lukt eller illaluktande utslag, febersjukdomar som tyfoidfeber och fläcktyfus, samt situationer där döden var till följd av en blodförgiftning, till exempel vid kallbrand (gangrän).
Rötfeber betecknades som en av dödsorsakerna för kung Karl X Gustav (1622-1660). Kungen smittades med stor säkerhet av en epidemisk febersjukdom då han besökte Göteborg 1659/1660 för ständernas sammankallande till riksdag.