Idag är Röda rummet (TV-program) ett ämne som fortsätter att fånga uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Med sin relevans i den moderna världen har Röda rummet (TV-program) blivit en diskussions- och debattpunkt i samhällets alla sfärer. Från dess inverkan på populärkulturen till dess inflytande på politik och ekonomi har Röda rummet (TV-program) visat sig vara ett ämne av allmänt intresse. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Röda rummet (TV-program) och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Från dess ursprung till dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet, visar Röda rummet (TV-program) sig vara ett komplext och relevant ämne som förtjänar att noggrant undersökas.
Röda rummet | |
Programledare | Gunilla Kindstrand (1994–1999) John Chrispinsson (1999–2000) Gunilla Kindstrand (2001–) John Chrispinsson (2003–2004) |
---|---|
Antal avsnitt | 199 |
Land | Sverige |
Språk | svenska |
Produktion | |
Produktionsbolag | SVT Sundsvall |
Sändning | |
Originalkanal | SVT2 |
Originalvisning | 1 oktober 1994–9 maj 2004 |
Redigera Wikidata |
Röda rummet var ett TV-program om litteratur som visades på lördagar och söndagar i Sveriges Television åren 1994–2003. Programmet leddes av Gunilla Kindstrand och John Chrispinsson.[1]
Röda rummet var ett TV-program om litteratur som visades i SVT åren 1994–2003. Gunilla Kindstrand blev programmets första programledare.[1] Det började sändas från Sundsvall med Ola Vading som producent.
Programmets föregångare Läslustan fokuserade på boktips. Röda rummet ville däremot lyfta fram författarna, få dem att samtala och diskutera med andra författare.[2] Programmets idé var enligt Kindstrand att skapa ett rum för samtal om böcker som upptog deltagarnas energi. För att förstärka associationen till August Strindbergs roman Röda rummet inreddes scenografin i rött.[3]
Höstsäsongen 1997 lanserades greppet att varje program inleddes med en lyrikvideo, en dikt tolkades och bildsattes. Dessutom inbjöds tittarna vara med och utse århundradets svenska bok.[4]
Bo Strömstedt var programmets första återkommande gäst.[1] Under åren fick Horace Engdahl, Ludvig Rasmusson,[5] Åsa Moberg,[6] Eva Ström[7] samma roll. Under 2003 återkom en bokpanel med Gabriella Ahlström, Björn Linell och Katarina Mazetti.[8]
Hösten 1999 blev John Chrispinsson programledare för Röda rummet. Gunilla Kindstrand återkom dock under 2001. Med Chrispinsson fortsatte samtal och diskussioner om litteratur att vara programmets kärna. Nytt var att läsare och tittare fick en roll i programmet. I inslaget "Lusthuset" hade en panel läst en viss bok och fick sedan möta författaren och berätta om sina upplevelser. Tittarbrev och e-post spädde på dimensionen av lustläsande. Ett nytt inslag var även "Tittartävlingen". Tittarna fick gissa ur vilket verk en känd författares text hämtats. [9]
Från 2002 blev programmet en del av Kultursöndag i SVT2 som omfattade Röda rummet, Musikspegeln och Bildjournalen. Den sista säsongen av Röda rummet sändes hösten 2003, och 2004 upphörde Kultursöndag helt.[10]
År | Programledare | Kanal | Tid | Dag | Avsnitt |
---|---|---|---|---|---|
1994 | Gunilla Kindstrand | SVT2 | 20.00–21.00 | Lö | 4 |
1995 | Gunilla Kindstrand | SVT2 | 20.00–21.00 | Lö | 8 |
1996 | Gunilla Kindstrand | SVT2 (vår)
SVT1 (höst) |
20.00–21.00 | Lö
Sö |
16 |
1997 | Gunilla Kindstrand | SVT1 | 20.00–21.00 | Sö | 18 |
1998 | Gunilla Kindstrand | SVT1 | 22.15–23.00/
23.15 |
Lö | 14 |
1999 | Gunilla Kindstrand (vår) John Chrispinsson (höst) |
SVT1 | 21.15-–22.00 | Lö | 17 |
2000 | John Chrispinsson | SVT1 | 21.15-–22.00 | Lö | 17 |
2001 | Gunilla Kindstrand | SVT2 | 19.30–20.00 (vår)
18:45–19:15 (höst) |
Sö | 19 |
2002 | SVT2 | 18:40–19:05 | Sö | 26 | |
2003 | John Chrispinsson | SVT2 | 18:40–19:05 | Sö | 30 |
1998 genomförde programmet en omröstning bland tittarna om 1900-talets mest betydelsefulla/bästa svenska roman. Omröstningen utföll som följer:
Cirka 17.000 tittare deltog i tävlingen. Om resultatet påpekade Gunilla Kindstrand att av de tio första böckerna hade ingen påbörjats efter 1960 och att modernismen lyste med sin frånvaro.[11]