I dagens värld har Quote mining blivit ett ämne för intresse och debatt inom olika områden. Oavsett om det är på den personliga, sociala, politiska eller tekniska sfären har Quote mining genererat ett stort genomslag och väckt nyfikenhet och intresse hos människor i alla åldrar och yrken. Med tiden har Quote mining utvecklats och tagit olika former, anpassat till det moderna samhällets behov och krav. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska Quote minings roll och inflytande idag, analysera dess betydelse, dess inverkan och de olika perspektiv som finns på detta ämne.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Del av en artikelserie om |
Desinformation och oavsiktligt felaktig information |
---|
![]() |
Typer |
Alternativa fakta · Argumentationsfel · Deepfake · Ekokammare · Faktaresistens · Faktoid · Falsk anklagelse · Falsk flagg · Fejknyheter · Felslut · Filterbubbla · Förtal · Gaslighting · Historierevisionism · Hoax · Klickbete · Konfabulation · Körsbärsplockning · Lurendrejeri · Lögn · Nyttig idiot · Postfaktisk politik · Potemkinkuliss · Propaganda · Pseudovetenskap · Quote mining · Skräpvetenskap · Social manipulation · Spoofing · Spinn · Subversion · Vandringssägen · Vanföreställning · Vidskepelse |
Motåtgärder |
Källkritik · Skepticism · Vetenskap · Vetenskaplig metod |
Quote mining är ett engelskt uttryck utan motsvarighet på svenska, ordagrant citatgruvbrytning. Quote mining är användningen av felaktiga eller missvisande citat med syfte att argumentera för en viss åsikt. Uttrycket syftar på möjligheten att söka igenom stora mängder text i ett ämne för att hitta enstaka formuleringar eller mindre motsägelser som kan användas som stöd för den egna åsikten.
Sådana citat kan användas för att få det att framstå som om den citerade har en motsatt åsikt mot den verkliga. Evolutionsbiologen Theodosius Dobzhansky skriver till exempel om kreationister som använder tekniken.[1]
Metoden omfattar: