Prometazin

I dagens värld har Prometazin blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Både på ett personligt och professionellt plan har Prometazin väckt många debatter och diskussioner om dess implikationer och konsekvenser. Från dess ursprung till idag har Prometazin haft en betydande inverkan på hur vi uppfattar världen omkring oss. Under åren har Prometazin utvecklats och anpassats till miljöns förändringar och utmaningar, vilket visar sin förmåga att förbli relevant och aktuell i en värld i ständig förändring. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de många aspekterna och dimensionerna av Prometazin, analysera dess inflytande på olika områden av livet och dess roll i att forma nuet och framtiden.

Strukturformel.

Prometazin (varunamn: Lergigan) är ett neuroleptikabesläktat starkt antihistamin ur gruppen fentiazinderivat.

Prometazin används bland annat för att dämpa ångest, oro, illamående, yrsel, sömnstörningar, allergiska reaktioner och klåda. För dess yrsel- och illamåendedämpande effekt används den bland annat vid Ménières sjukdom och graviditet.[1] Prometazin används inom psykiatrin som ett alternativ till bensodiazepiner, eftersom prometazin till skillnad från bensodiazepiner inte är beroendeframkallande. Ett annat användningsområde är premedicinering inför operationer som vållar stark oro.

Substansen framställdes (syntetiserades) första gången år 1946 i Frankrike. Läkemedlet godkändes i USA av FDA den 29 mars 1951.[2]

Vanliga biverkningar är muntorrhet och dåsighet.

Medicinen är receptbelagd i Sverige.

Beredningsformer

Prometazin kan administreras oralt, rektalt (med stolpiller), intravenöst eller intramuskulärt.[3] I Sverige finns prometazin dock endast i tablettform samt som oral lösning.[4]

Farmakodynamik

En burk Prometazin (Lergigan), 25 mg.

Prometazin verkar genom att blockera histaminreceptor H1, adrenerga och kolinerga receptorer samt mesolimbiska dopaminreceptorer.[5]

Referenser

  1. ^ http://www.fass.se/LIF/product?nplId=19530228000028
  2. ^ ”Promethazine”. go.drugbank.com. https://go.drugbank.com/drugs/DB01069. Läst 25 september 2020. 
  3. ^ ”Promethazine Hydrochloride Monograph for Professionals” (på engelska). Drugs.com. American Society of Health-System Pharmacists. https://www.drugs.com/monograph/promethazine-hydrochloride.html. Läst 25 september 2020. 
  4. ^ ”Resultat – FASS Allmänhet”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/result?query=lergigan. Läst 25 september 2020. 
  5. ^ Southard, Brittin T.; Al Khalili, Yasir. ”Promethazine”. StatPearls. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK544361/. Läst 25 september 2020. 

Externa länkar