I dagens värld har Adrenerga receptorer blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Oavsett om vi pratar om vikten av mental hälsa, den tekniska revolutionen, kvinnors egenmakt eller vilket annat ämne som helst, är Adrenerga receptorer ett grundläggande element som har fått relevans inom livets alla sfärer. Från dess inverkan på politik och ekonomi, till dess inflytande på populärkulturen, är Adrenerga receptorer en aspekt som vi inte kan bortse från. I den här artikeln kommer vi att utforska hur Adrenerga receptorer har förändrat vårt sätt att tänka och agera, och hur dess närvaro fortsätter att forma vår värld på sätt som tidigare var otänkbara.
Adrenerga receptorer (AR) eller adrenoceptorer är en grupp proteiner på cellytorna i flera kroppsvävnader, vilka adrenalin och noradrenalin binder sig till så att dessa kan verka i sina målceller. Receptorerna i fråga använder G-protein som ligand. Ifrån cellytorna påverkar de cellernas adenylatcyklasaktivitet i en cAMP-beroende signaltransduktionsväg. De kan även aktivera den fosfatidylinositolberoende signaltransduktionsvägen.
De adrenerga receptorerna brukar grovindelas i två klasser, alfa och beta, efter vilken typ av G-protein som de använder för att binda till sig katekolaminerna. Dessa består i sin tur av flera sorter. Alla adrenerga receptorer verkar på den glatta muskulaturen och kardiovaskulära systemet, inklusive hjärtat. Deras huvuduppgift är att binda till sig adrenalin och noradrenalin. Dock kan också dopamin aktivera både alfa- och betaadrenerga receptorer.
Alfaadrenerga receptorer indelas i två undergrupper. De är framför allt receptorer till adrenalin och noradrenalin. Noradrenalin har större affinitet för alfaadrenerga receptorer.
Beta-adrenerga receptorer indelas i tre grupper. De påverkar bl.a. hjärnan, hjärtmuskeln, glykogenolys och glatt muskulatur. De verkar också på långtidsminne och synaptisk plasticitet. Så kallade betablockerare är antagonister eller omvända agonister till beta-adrenerga receptorer.
Vid giftstruma ökar antalet beta-adrenerga receptorer i hjärtat och hjärnan, men vid hypotyreos ökar antalet i levern. Antalet beta-receptorer i lungorna ökar av kortisol.