Praktquetzal

I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i Praktquetzals fascinerande värld och utforska dess ursprung, evolution och relevans idag. Praktquetzal har varit ett ämne av intresse och debatt i decennier, och fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och entusiaster. När vi dyker in i denna analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna som utgör Praktquetzal, från dess historiska aspekter till dess inverkan på det moderna samhället. Genom denna utforskning hoppas vi kunna belysa de olika aspekterna som gör Praktquetzal till ett fascinerande och relevant ämne i samtiden.

Praktquetzal
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTrogoner
Trogoniformes
FamiljTrogoner
Trogonidae
SläktePharomachrus
ArtPraktquetzal
P. mocinno
Vetenskapligt namn
§ Pharomachrus mocinno
Auktorde la Llave, 1832
Utbredning

Praktquetzal[2] (Pharomachrus mocinno) är en fågel i familjen trogoner inom ordningen trogoner.[3]

Utbredning och systematik

Praktquetzal delas in i två distinkta underarter:[3]

  • Pharomachrus mocinno mocinno – förekommer i bergsskogar från södra Mexiko till norra Nicaragua
  • Pharomachrus mocinno costaricensis – förekommer i bergsskogar från Costa Rica till västra Panama

Utseende

Hanen av praktquetzal har under häckningstiden upp till 64 cm långa övre stjärttäckare.[4]

Praktquetzal och människan

Status och hot

IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]

I kulturen

Arten är Guatemalas nationalfågel och återfinns i landets statsvapen och flagga samt har gett namn åt valutan i landet.[5][6]

Dess förlängda övre stjärttäckare var mycket eftertraktade av aztekerna och mayaindianer för ceremoniella syfte, då de ingår i den befjädrade ormen – Quetzalcóatl.[4]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar José Mariano Mociño y Losada (1757-1819), mexikansk botaniker och naturforskare.[7]

Bildgalleri

Noter

  1. ^ Birdlife International 2012 Pharomachrus mocinno Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ ”Quetzaler”. ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/quetzaler. Läst 5 februari 2020. 
  5. ^ Peter Buchert (14 januari 2017). ”Bättre en fågel i famnen – möt mannen som slog fågelskådningens världsrekord”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/battre-en-fagel-i-famnen-mot-mannen-som-slog-fagelskadningens-varldsrekord/. Läst 1 april 2018. 
  6. ^ ”Interesting Facts About Guatemala”. all-about-guatemala.com. http://www.all-about-guatemala.com/guatemala-facts.html. Läst 9 augusti 2010. 
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar