I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i Praktquetzals fascinerande värld och utforska dess ursprung, evolution och relevans idag. Praktquetzal har varit ett ämne av intresse och debatt i decennier, och fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och entusiaster. När vi dyker in i denna analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna som utgör Praktquetzal, från dess historiska aspekter till dess inverkan på det moderna samhället. Genom denna utforskning hoppas vi kunna belysa de olika aspekterna som gör Praktquetzal till ett fascinerande och relevant ämne i samtiden.
Praktquetzal Status i världen: Nära hotad[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Trogoner Trogoniformes |
Familj | Trogoner Trogonidae |
Släkte | Pharomachrus |
Art | Praktquetzal P. mocinno |
Vetenskapligt namn | |
§ Pharomachrus mocinno | |
Auktor | de la Llave, 1832 |
Utbredning | |
![]() |
Praktquetzal[2] (Pharomachrus mocinno) är en fågel i familjen trogoner inom ordningen trogoner.[3]
Praktquetzal delas in i två distinkta underarter:[3]
Hanen av praktquetzal har under häckningstiden upp till 64 cm långa övre stjärttäckare.[4]
IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
Arten är Guatemalas nationalfågel och återfinns i landets statsvapen och flagga samt har gett namn åt valutan i landet.[5][6]
Dess förlängda övre stjärttäckare var mycket eftertraktade av aztekerna och mayaindianer för ceremoniella syfte, då de ingår i den befjädrade ormen – Quetzalcóatl.[4]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar José Mariano Mociño y Losada (1757-1819), mexikansk botaniker och naturforskare.[7]