Praefectus urbis
I dagens värld är Praefectus urbis ett ämne för ständigt intresse och debatt. Sedan dess uppkomst har det fångat miljontals människors uppmärksamhet och har påverkat många diskussioner och beslut inom olika områden. Dess betydelse har överskridit gränser och har genererat en betydande inverkan på samhället, ekonomin och kulturen. När vi fortsätter att utforska och förstå Praefectus urbis blir behovet av att närma sig det från flera perspektiv och med ett kritiskt förhållningssätt uppenbart. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och verkligheterna som Praefectus urbis omfattar, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne som har präglat ett före och efter i vår nuvarande värld.
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Prefekt (latin praefectus, ung. "satt framför" eller "satt att styra") var en titel och ett ämbete i romarriket som användes för en rad olika funktioner.
Praefectus urbis
Praefectus urbis eller urbi (stadsprefekt) var ett ämbete i antikens Rom.
Under konungatiden var praefectus urbis eller urbi den ämbetsman som hade befälet i staden Rom under konungens frånvaro. Detta fortsatte under republikens första tid och användes då för att tillse att det fanns någon i konsulernas ställe när de reste till berget Albanus för Latinæ feriæ, en ceremoni som utfördes när Rom gick ut i krig.
Funktionen praefectus urbis fick ett annat innehåll i och med kejsar Augustus. Praefectus urbis blev nu det ämbete som var ansvarigt för staden Rom och dess närområde (ager romanus). Ager Romanus växte betydligt över århundraden för att till slut omfatta ett område 100 stadium längs viae consularis räknat från Roms murar. Praefectus urbis blev med andra ord ett mäktigt ämbete, fullt jämförbart i inflytande med den pretoriska perfektens.
Praefectus aegypti
Praefectus aegypti (prefekt av Egypten) var under kejsartiden ståthållare av provinsen Aegyptus (Egypten). Innehavaren var vanligen från riddarståndet (equites).
Praefectus annonae
Praefectus annonae (ung. proviantsprefekt) var en prefekt vars uppgift det var att förestå staden Roms livsmedelstillförsel och -fördelning.
Referenser
- ^ Parker, Henry Michael Denne; Watson, George Ronald; Lintott, Andrew (7 mars 2016). ”praefectus” (på engelska). Oxford Research Encyclopedia of Classics. doi:. https://oxfordre.com/classics/view/10.1093/acrefore/9780199381135.001.0001/acrefore-9780199381135-e-5297. Läst 4 mars 2022.
- ^ i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
- ^ ”Dictionary of Roman Coins”. http://www.forumancientcoins.com/NumisWiki/view.asp?key=Praefectus%20Urbis. Läst 18 maj 2010.
- ^ Goldsworthy, Adrian (2014). Augustus - First Emperor of Rome. Yale University Press. sid. 206. ISBN 978-0-300-17872-2
- ^ Göransson, Gösta (1903). Romerska antikviteter. Stockholm: Beijers bokförlagsaktiebolag. sid. 25