Pekka Kuusi
Idag fortsätter Pekka Kuusi att vara ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor runt om i världen. I decennier har Pekka Kuusi varit föremål för debatter, forskning och diskussioner inom olika kunskapsområden, såväl som i samhället i stort. Dess inverkan och betydelse gör det till ett ämne för ständiga studier och reflektioner, som fortsätter att generera nya perspektiv, upptäckter och synpunkter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Pekka Kuusi, dess inflytande inom olika områden och dess betydelse idag.
| Pekka Kuusi | |
 Pekka Kuusi, . | |
| Född | 9 juli 1917[1] Helsingfors[1] |
|---|---|
| Död | 25 maj 1989[2] (71 år) Helsingfors[1] |
| Medborgare i | Finland |
| Sysselsättning | Politiker[3] |
| Befattning | |
| Ledamot av Finlands riksdag Generaldirektör (1972–1982) | |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Politiskt parti | |
| Finlands Socialdemokratiska parti | |
| Släktingar | Matti Kuusi (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden[4] Frihetskorsets 4. klass[4] Frihetskorsets 4. klass[4] Frihetskorsets 3. klass[4] Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden[4] Storofficer av Kronorden[4] | |
| Redigera Wikidata | |
Pekka Juhana Kuusi, född 9 juli 1917 i Helsingfors, död där 25 maj 1989, var en finländsk ämbetsman och politiker. Han var bror till Matti Kuusi.
Kuusi hade ursprungligen högerradikala sympatier, men övergav efter andra världskriget denna politiska åskådning och anställdes vid statsägda Oy Alkoholiliike Ab 1946, blev generaldirektörens ställföreträdare 1969 och var bolagets generaldirektör 1971–1982. Han räknas, tillsammans med Karl-August Fagerholm, som den viktigaste personen bakom den liberalisering av alkoholpolitiken som genomfördes i Finland i slutet av 1960-talet. Kuusi representerade socialdemokraterna i Finlands riksdag 1966–1970 och var social- och hälsovårdsminister i Ahti Karjalainens regering 1971.
Kuusi blev politices doktor 1956 och docent i socialpolitik vid Helsingfors universitet 1962 (i egenskap av forskare studerade han alkoholbruket på landsbygden). Hans arbete 60-luvun sosiaalipolitiikka (1961, femte finska upplagan 1968, även på svenska och engelska) behandlar 1960-talets socialpolitik och är inspirerad av Gunnar Myrdals välfärdspolitik. I boken ges riktlinjerna för den samhälleliga tillväxtpolitik som präglade tiden fram till 1970-talets mitt och påverkade i hög grad tänkandet under denna tid. Han fick också stor uppmärksamhet för boken Tämä ihmisen maailma (1982, översatt till engelska och ryska), i vilken han framför en pessimistisk syn på den västerländska civilisationens framtid. Han tilldelades ministers titel 1975.
Källor
- ”Kuusi, Pekka”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4890-1416928957496
- Kuusi, Pekka i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Noter
- ^ Pekka Kuusi, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4890-1416928957496.
- ^ Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, Uppslagsverket Finland-ID: KuusiPekkaUppslagsverketFinland.
- ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, Id för finländska riksdagsledamöter: 910840, läst: 3 april 2022.
- ^ Vem är vem i Finland, 1978, s. 453.
Vidare läsning
- Mats Kockberg (10 oktober 1979). ”Produktivitetstänkandet - tidens melodi också i Alko”. Affärsmagasinet Forum (1979-15): s. 08-09. ISSN 0533-070X. https://forum-mag.fi/produktivitetstankandet-tidens-melodi-ocksa-i-alko/.
|