Parlament

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Parlament, som täcker allt från dess historiska ursprung till dess relevans idag. _Var1 representerar ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många forskare och experter inom området, vilket har väckt ett växande intresse för olika kunskapsområden. Under de kommande raderna kommer vi att undersöka de många aspekterna och dimensionerna av Parlament, och analysera dess inverkan på samhället och dess inflytande i olika sammanhang. Vi kommer att fördjupa oss i dess djupa innebörd och diskutera dess implikationer och återverkningar på det aktuella panoramat. Genom denna detaljerade utforskning strävar vi efter att belysa Parlament och fördjupa oss i dess väsen, och erbjuda läsaren ett berikande och upplysande perspektiv på detta spännande ämne.

Lagstiftande församling
Kammare
Enkammarsystem  · Tvåkammarsystem
Trekammarsystem  · Flerkammarsystem
Överhus (Senat)  · Underhus
Parlament
Parlamentarism  · Parlamentsgrupp
Parlamentsledamot  · Internationella parlament
Parlamentariskt styrelsesätt
Kommitté  · Kvorum  · Motion (Misstroendeförklaring)
Typer
Kongress (Kongressledamot)  · Kommunestyre (Rådman)  · Ståndriksdag (Stånd)
Lagstiftande församlingar i erkända stater
För det svenska TV-programmet, se Parlamentet.
Sveriges riksdag är en parlamentarisk församling eftersom parlamentarism tillämpas.
Kanadas parlament är benämnt som parlament, och det är dessutom en parlamentarisk tvåkammarförsamling.[1]

Ett parlament, eller ett lands folkrepresentation, är den högsta beslutande församlingen i ett land. Parlamentet bör representera folket och har som uppgift att stifta lagar och kontrollera regeringens arbete.[2]

Benämningen av folkrepresentationen, parlamentet, kan variera i olika länder. Till exempel i Sverige och Finland kallas folkrepresentationen riksdag. Medan benämningen parlament används till exempel i Storbritannien.[3]

Ett parlament består av folkvalda politiska representanter som har beslutsrätt i lagstiftningsfrågor. Enligt det parlamentaristiska statsskicket ska parlamentet även kontrollera regeringens arbete och fatta beslut om lagar av konstitutionell status, det vill säga grundlagar.[3][4]

Parlament kan i likhet med andra typer av beslutande eller lagstiftande församlingar vara enkammar- eller tvåkammarsystem.[5] Detta innebär en uppdelning i överhus och underhus vilka sinsemellan kan ha olika funktioner.[6]

Ordets ursprung

Ordet parlament härstammar från det franska ordet parlement som betyder samtal och latinets parlamentum.[7] Ursprungligen var parlament en benämning på samtal mellan en monark och monarkens rådgivare.[8]

Exempel på länder som använder det ursprungliga uttrycket parlament för att beskriva folkrepresentationen:

Parlamentarism

Huvudartikel: Parlamentarism
Indiens parlament.

Parlamentarism har sitt ursprung i 1600-talets Storbritannien. Det är ett statsskick som innebär att regeringen (den verkställande makten) är beroende av parlamentets (den lagstiftande maktens) förtroende eller åtminstone acceptans, för att få sitta kvar. Om en regering inte åtnjuter parlamentets förtroende måste den avgå. [4]

Exempel på parlamentariska församlingar:

En eller två kammare

  Länder med tvåkammarsystem
  Länder med enkammarsystem
  Områden utan lagstiftande församlingar
  Länder med enkammarsystem kompletterat med rådgivande råd

Parlamentet kan antingen bestå av en eller två kammare, det vill säga en eller två beslutande församlingar.[5] I ett tvåkammarsystem får ledamöterna i överhuset sina mandat via val eller som utnämningar eller arv. Ledamöterna till underhuset är folkvalda. Tvåkammarsystemet kan ge möjlighet för olika geografiska områden eller olika samhällsgrupper att bli representerade i parlamentet och också fungera som en spärr mot förhastade beslut. Övre kammarens maktställning i förhållande till underhuset varierar från land till land.[6]

Exempel på överhus eller underhus som är delar av en parlamentarisk församling:

  • Italiens senat (överhus inom parlamentarisk församling i parlamentarisk republik)
  • Polens senat (överhus inom parlamentarisk församling i parlamentarisk republik)
  • Brittiska underhuset (underhus inom parlamentarisk församling enligt Westminstermodellen i konstitutionell monarki)
  • Dáil Éireann (underhus inom parlamentarisk församling enligt Westminstermodellen i parlamentarisk republik)

I ett enkammarsystem består parlamentet av bara en avdelning. Efter andra världskriget pågick en global avveckling av tvåkammarsystemet. Flera länder i till exempel Afrika och Latinamerika avskaffade tvåkammarsystemet.[6] I Sverige avvecklades både första kammaren och andra kammaren år 1971, när enkammarriksdagen infördes.[12]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Parliament of Canada | Canadian government” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Canadian-Parliament. Läst 8 mars 2018. 
  2. ^ ”parlament | SO | svenska.se”. svenska.se. https://svenska.se/so/?sok=parlament&pz=4. Läst 8 mars 2018. 
  3. ^ . folkrepresentation.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/folkrepresentation. Läst 8 mars 2018. 
  4. ^ Enström, Christoffer & Hagman, Stefan & Lindholm, Sture (2016). Samhället. Läst 7 mars 2018 
  5. ^ ”IPU PARLINE database: Structure of parliaments”. archive.ipu.org. http://archive.ipu.org/parline-e/ParliamentsStructure.asp?REGION=All&LANG=ENG. Läst 8 mars 2018. 
  6. ^ . tvåkammarsystem.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tvåkammarsystem. Läst 8 mars 2018. 
  7. ^ ”parliament | Origin and meaning of parliament by Online Etymology Dictionary” (på engelska). www.etymonline.com. https://www.etymonline.com/word/parliament. Läst 8 mars 2018. 
  8. ^ . parlament.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/parlament. Läst 8 mars 2018. 
  9. ^ ”Europaparlamentet”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/portal/sv. Läst 8 mars 2018. 
  10. ^ ”France | Facts, Geography, and History - Government and society” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/France/Government-and-society#ref468863. Läst 8 mars 2018. 
  11. ^ ”Home” (på engelska). www.parliament.scot. 23 mars 2010. http://www.parliament.scot. Läst 8 mars 2018. 
  12. ^ ”Riksdagens historia”. Riksdagsförvaltningen. Arkiverad från originalet den 4 april 2023. https://web.archive.org/web/20230404230330/https://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Demokrati/Riksdagens-historia/. Läst 8 mars 2018. 

Externa länkar

v • r
Stat och nation
Typ
Medel
Förändring